Studentbuffé del 3: Hemgjord färskost med basilika och vitlök

Till focaccian serverade vi lite olika röror på buffén. En klassisk fetaoströra med honung, den libanesiska aubergineröran Baba Ganough och dessutom provade jag på att för första gången göra hemgjord färskost. Jag har förstått att det vanligaste är att man gör färskost på en blandning av filmjölk och gräddfil, jag använde mig istället av mild yoghurt och crème fraiche. Det blir förmodligen ett något syrligare resultat än om man använder sig av den förstnämnda kombinationen men jag tyckte att det var en pigg, fräsch syrlighet som passade väl till det oljiga brödet och konsistensen blev perfekt krämig. Färskosten kan man ju smaksätta med i princip vadsomhelst. Den här gången valde jag en klassiker som jag gissade skulle gå hem hos alla. Annars kan jag tänka mig tillsätta lite citronzest och gräslök eller varför inte lite pepparrot.

Färskost med basilika och vitlök

1 liter mild, naturell yoghurt med en fetthalt på 2-3%
2.5 dl fullfet crème fraiche
1 kruka färsk basilika
2-3 vitlöksklyftor beroende på storlek
1 msk olivolja
2 tsk flingsalt
Svartpeppar

Upphetta yoghurt och crème fraiche i en kastrull till 37 grader. Låt det rinna av genom silduk över natten eller från morgon till kväll.

Mixa eller mortla vitlök, basilika och olivolja. För över färskosten i en skål och rör ner basilikakrämen, salt och peppar. Ställ kallt i några timmar innan servering så att smakerna får en chans att gifta sig.

Tiden räcker inte till allt, men i alla fall till en sparrissoppa med lax och västerbottenost

Som ni säkert har märkt så har det varit rätt lugnt här på bloggen den senaste tiden. Det är faktiskt lindrigt uttryckt, i sanning har det varit dött. Det händer för mycket annat just nu. Om en vecka tar jag studenten. Om tre veckor har jag uppkörning. I augusti åker jag till USA för att plugga på college i ett år. Jag hinner bara inte med att blogga samtidigt som studentklänning ska inhandlas, visum ska utfärdas och körlektioner ska tas. För tillfället är jag även mitt uppe i att planera min studentbuffé. Kära läsare, ge mig era bästa bufférecept! Jag behöver dem.

Ikväll vill jag i alla fall bjuda er på en receptskiss från vår middag. Vi kokade soppa på sparris, lök, vitlök, kycklingbuljong och grädde. Soppan åts sedan med strimlad, kallrökt lax, riven västerbottenost och riven pepparrot. Det tyckte jag passade en solig kväll som denna. Håll tummarna för att solen är på lika bra humör nästa torsdag. Och håll dem även för att jag den kommande veckan hittar en fin, vit klänning. Jag har provat ett par stycken vid det här laget.

Halloumipanerad kycklingfilé med basilika- och vitlöksolja

Inhandling av middagsmat vid 18-tiden med blodsockret och energinivån på noll brukar kunna resultera i både diverse konflikter och konstigt ihopplockade måltider pga. impulsiv nerplockning av varor i korgen. Men ibland så blir det tvärtom, att det blir som allra bäst när man inte tänker så himla mycket och klurar på smakkombinationer i flera dygn (jo, jag kan faktiskt göra det, till och med ofta) utan går på enkla smaker som man vet är gott. Förra veckan resulterade kvällsshoppingen i mataffären i just en sådan måltid. Med lite olika recept i bakhuvudet som jag har snappat upp någonstans, ett extrapris på kycklingfilé och ett rejält sug efter halloumi blev till en halloumipanerad kycklingfilé smaksatt med en rejält vitlöksspetsad basilikaolja. Halloumin bildade en riktigt bra panering som stängde inne fukten i filén och gav en saftig kycklingfilé. Kycklingen åts med tsatziki och kokt sparris - som för övrigt hamnar på tallriken vi de flesta måltider nuförtiden eftersom det känns som en ren förlustaffär att inte köpa ett knippe när de kostar 10 spänn styck. Den fick mer än godkänt av alla tre familjemedlemmar så den lär återkomma här hemma. Jag anger inga mängder eftersom det inte är så noga utan du kan helt enkelt anpassa det till mängden mat du ska laga. Men ett riktmärke är att det går åt ungefär en halv halloumiost på fyra kycklingfilé.

Halloumipanerad kycklingfilé smaksatt med basilika- och vitlöksolja

Kycklingfilé

Basilika

Vitlök

God olivolja

Salt o peppar

Halloumiost

Smör

Mixa Basilika, riven vitlök, olivolja och salt o peppar till en konsistens som är ett mellanting av pesto och olja. Gnid in kycklingfiléerna ordentlig med basilikaoljan. Grovriv halloumin och vänd runt filéerna så att det blir täckta runtom av riven ost. Bryn kycklingen runtom i en klick smör och flytta sedan över dem i till en ugnsform. Låt dem gå färdigt i ugnen på 225 grader i ungefär 10-15 minuter eller tills köttsaften är klar. Se upp med att låta dem gå för länge, kycklingfilé blir som bekant lätt torr även om ostpaneringen hjälper till att skydda i det här fallet. Tsatziki passade riktigt bra, förutsatt att man är lika vitlökstogig som jag.

Ett efterlängtat pizzabak

Första gången jag gjorde hemgjord pizza var med min storasyster när jag var ungefär 6 år. På den tiden åt jag egentligen inte pizza, jag förstod inte alls tjusningen i de där degflaken som resten av min familj beställde hem från den lokala pizzerian. Som en liten parentes kan jag nämna att det senare blev så att även jag började beställa pizza genom att jag upptäckte någon sort dragelse till banan- och currypizza, en kort period av banan- och curryfrosseri som jag nu helst vill glömma. Åter till ämnet, som pizzahatande 6-åring fick jag alltså baka pizza med syster och upptäckte att det var ju inte alls pizza. Det var ju någonting fantastiskt - sprött och krämigt på samma gång. Massor av goda smaker i en och samma comforttugga.

Nu är det så skamligt att det där pizzabaket för ca 12 år sedan, sedan dess har förblivit mitt enda. Fram till ikväll. För i skrivande stund, mina kära vänner, har jag nyss avnjutit två olika sorters pizzor. I allra högsta grad hembakade båda två. De var varken, degiga eller fettdrypande och inte heller hade de någon bismak av industritillverkad ost. Det där slipper man nämligen om man skippar sunkpizzerian och istället sätter en egen deg. Det är inte ens särskilt svårt faktiskt. Men gott är det, åh så gott. Ikväll blev det en klassisk, avskalad variant och en lite mer påklädd men även den ganska klassisk. Det kommer definitivt inte dröja 12 år tills nästa pizzabak. Det vill jag lova.

Pizza med två fyllningar Räcker till 4 personer

Degen

25g jäst

300g 37gradigt vatten

1 msk olivolja

1 tsk honung

1 tsk salt

ca 400g vetemjöl, jag använde manitoba cream och det blev en finfin, elastisk deg

Lös jästen i vattnet och blanda i oljan, honugen och saltet. Arbeta in mjölet med maskin i 1o minuter. Låt jäsa till dubbel storlek, det tar mellan 40 minuter och en timme. Knåda sedan degen och dela den i 2 delar om du vill ha två stora pizzor eller 4 om du vill ha fyra portionsstora pizzor. Kavla ut så tunnt som du kan, du kommer att märka att även fast du tycker att du har kavlat en lövtunn pizza så sväller den upp till betydligt tjockare.

Tomatsåsen

1 burk krossade tomater, som vanligt ska det vara Mutti

2 msk tomatpuré

2 feta vitlöksklyftor

En nypa råsocker

1 msk olivolja

Någon kvist färsk ört, jag anväde lite rosmarin o lite basilika

Salt och peppar

Mixa samtliga ingredienser till en slät sås.

Napoletanafyllning
Tomatsås
1 gul lök
1 burk sardeller (en sån där liten plåtburk, ingen stor glasburk)
1 näve goda oliver
Buffelmozzarella
Parmesanost

Skiva den gula löken tunnt. Fräs den långsamt på låg värme i lite olivolja tills den är helt mjuk. Bred tomatsås på en pizzabotten och fördela sedan löken över pizzan. Fördela sedan även oliver och sardeller. Riv mozzarella och parmesan över. Grädda i ugnen på 250 grader i ca 10 minuter.

Pesto, serrano och ruccolapizza
Tomatsås
Buffelmozzarella
Hemgjord pesto (det vet ni säker redan hur man gör, annars finns google ;) )
Parmesanost
Några skivor serranoskinka
Ruccolasallad
Havssalt

Bred tomatsås på en pizzabotten och fördela riven mozzarella och parmesan på. Klicka ut lite pesto och grädda i ugn på 250 grader i ca 10 minuter. Fördela sedan skinka över pizzan, klicka på mer pesto och avsluta med att strö över ruccola och en nypa havssalt.

Ät, med händerna!

Rödbetsrisotto med getost

Det började som en tanke att man kanske kunde experimentera lite med risotton och kanske byta ut den klassiska parmesanen mot en annan ost. Jag har länge planerat att göra en gorgonzolarisotto men just den här dagen kände jag för getost. Getost fick det bli. Vad passar till getost då? Tänkte jag. Jo, rödbetor! Så rödbetor fick det bli. Getost, rödbetor och honung är ju en klassiker så därför åt vi risotton med honungsmarinerade lammkotletter. Resultatet var en fantastiskt god måltid med en vacker rosaröd risotto.

Föreställ er då min fantastiska besvikelse när jag insåg att varenda fotografi som skulle föreviga måltiden visade någon slags horribelt frånstötande, rosa hög på en tallrik. Jag måste skylla på att det var en sen middag så det var brist på ljus och jag var alldeles för hungrig för att köra något finlir. Trots detta ger jag er den blekrosa högen då jag av personlig erfarenhet vet att blogginlägg utan bild lätt sållas bort i den stora inläggsfloden. Den här risotton är helt enkelt för god för att sållas bort och jag bjuder er därför den blekrosa högen i hopp om att någon kanske stannar till för att läsa av ren vilja att veta vad tusan det där är (då förutsätter jag i och för sig att personen i fråga inte är läskunnig vad gäller rubriker). Hur som helst: ignorera bilden och föreställ er istället en krämig, vackert röd risotto med smak av getost som smälter i munnen. Så, blunda och spring till affären efter ost och rödbetor.

Rödbetsrisotto med getost 4 personer

1 schalottenlök

1 vitlöksklyfta

1 stor rödbeta

2.5 dl risottoris

1 dl vitt vin

Kalvbuljong

50g chevré

Salt o peppar

Hacka schalottenlök och vitlök och fräs dem mjuka i olivolja. Skala och grovriv rödbetan och låt den fräsa med tills även den har mjuknat. Tillsätt riset och låt det "rostas" i några minuter innan du häller på vinet. Låt alkoholen puttra bort en stund sedan tillsätter du lite av buljongen, tänk på att den måste vara varm så att inte puttrandet avstannar. Rör kontinuerligt i risotton och fyll på med mer buljong när den tidigare har kokat in. När riset börjar kännas klart men fortfarande har lite tuggmotstånd saltar du och pepprar och rör till sist ner smulad ost med kanterna bortskurna. Se till att inte risotton är för fast innan du rör ner osten eftersom osten gör risotton ännu lite fastare när den kommer i.

Lax fylld med getost, tryffel och timjan med honungsrostade jordärtskockor

En av ostarna som inhandlades i Wijnjas ostkällare förra veckan var en liten ost gjord på både get- och komjölk. Dessutom var den smaksatt med tryffel. I det blurriga minnet av alla ostar jag klämde, kände och luktade på där i källare har jag lyckats glömma namnet på just denna lilla ost. Jag fick klara instruktioner att låta den bli riktig rumstempererad innan ostbrickan skulle avnjutas. Jag löd verkligen tipset och osten fick ligga framme flera timmar. Trots detta blev jag lite besviken, det bör dock tilläggas att övriga ostar på brickan var riktigt kraftiga ostar vilket kanske fick den här lite mildare osten att drunkna. MEN, när jag i veckan använde osten till att fylla en laxfilé med så hände det grejjer vill jag lova. I sitt varma, halvsmälta tillstånd kom osten verkligen till sin rätt och tryffelsmaken som jag tidigare saknat blommade plötsligt ut och gjorde denna enkla rätt till en riktig lyxig vardagsmiddag. Som tillbehör fick de skockor som blev över från den fantastiska gratängen rostas i ugnen tillsammans med lite flingsalt och honung. Premiär för ugnsrostade skockor här hemma, jag gillar verkligen den krispiga, lite vattenkastanjliknande konsistensen. Jordärtskockor är värda att användas till mer än bara soppa och puré, tycker jag.

Lax fylld med getost, tryffel och timjan med honungsrostade jordärtskockor

Om du inte råkar hitta samma ost som jag hittade så kan du använda vanlig getost och droppa på lite tryffelolja, eller om du vara riktig lyxig så varför inte lite tryffelhonung? Inga mängder anges eftersom du får välja själv vad du tycker bäst om och ösa på lite extra av det.

Laxfilé

Get- och komjölkost smaksatt med tryffel

färsk timjan

färsk basilika

honung

salt o peppar

skockorna

jordärtskockor

salt o peppar

olivolja

honung

Sätt ugnen på 175 grader och skrubba jordärtskockorna rent och skiva dem sedan 5mm tjockt. Lägg i en ugnsform, salta, peppra och ringla över olivolja och honung. Ställ in i ugnen och låt dem stå där i ca 30 - 40 minuter med några omrörningar.

Skär laxen i portionsbitar och skär sedan ett snitt längs med varje bit, låt inte snittet gå ända igenom biten bara. Lägg i några timjans- och basilikablad fyll på med några bitar ost. Salta och peppra och avsluta med att ringla över en liten gnutta honung. Sätt in laxen i ugnen när det är 15 minuter kvar på skockorna.

Snabb mat inte snabbmat

Scenario: du är påväg hem och klockan är redan middagsdags eller kanske till och med passerad middagstid. Blodsockernivån är i botten och du vill bara ha mat nu, inget tjafs med stekpannor eller väntan på att ugnar ska bli varma. Den endla lösningen är inte McDonalds eller eller findus färdigrätter (även om det inte behöver vara något fel med det jag tycker bara personligen att det finns roligare allternativ). För snabb mat behöver inte innebära snabbmat, skillnaden är väsentlig. Igår uppstod denna situation här hemma men med lite snabb shoping innan hemfärd så var middagen fixad en kvart efter det att jag gått in genom ytterdörren. Gott som tusan var det också.

Wrap med varmrökt lax, avokado och fetaost
Inga mängder anges eftersom du helt kan anpassa receptet efter hur många som ska äta och efter din egen smak, ös på av det du gillar bäst!

Wraptortillas (på bilden är fullkornstortillas använda)
Romansallad
Tomat
Rödlök
Avokado
Ruccola
Varmrökt lax
Avokado

Dressing
Naturell yoghurt
vitlök
honung
salt peppar

Börja med dressingen: Riv vitlöken ner i yoghurten och smaka av med honung, salt och peppar.

Lägg några romansalladsblad mitt på tortillan, på med några tomatskivor och strimlad rödlök. Fortsätt med skivad avokado och en näve ruccolasallad. Ringla över dressingen. Dela laxen i mindre bitar och mikra dem i några sekunder så att de blir ljumna. Fördela laxen i wrapen och smula över rejäla bitar fetaost. Salta, peppra och vik ihop till en rulle.
Klart!

Fet(a) Forell med Purjo, Vitlök och Citron

Inte direkt världshistoriens mest tilltalande bild men gott blev det. Fetaosten är himla god i varmt tillstånd, den blir inte så skarpt syrlig utan mer smakrik och umami-aktig. Purjolöken är given när det ska fyllas foreller här hemma och tillsammans med några basilikablad, lite av den oumbärliga vitlöken och citronsaft blev det riktigt gott. Dessutom är jag barnsligt förtjust i att var och en får sitt eget lilla paket på tallriken, det blir liksom lite roligare då.

Lite kul var det när jag upptäckte att min nya bebis, förlåt ugn har en alldeles egen inställning för att tillaga färsk forell. En av mååånga speciella inställningar. Om man ställer in den på att man ska grädda en kaka i form så kan man bla. välja mellan att grädda "saftig sockerkaka" eller "Cheesecake" eller "Kuegelhopf" (det är tyskt märke på ugnen) eller "Lök och Baconpaj" (måste det vara just lök och bacon i för att man ska kunna använda den inställningen?!) eller "Schwezisk paj" (vad är det??) Här snackar vi ugn som inte lämnar något åt slumpen.

Forell fylld med fetaost och purjolök 4 portioner

4 portionsforeller med inälvona borttagna

1 purjolök

50g fetaost

1 näve basilikablad

1 citron

God Olivolja

Flingsalt

Svartpeppar

Skölj purjolöken noga och strimla den sedan fint. Skär fetaosten i små tärningar. Salta och peppra forellerna rikligt invärtes innan du fyller magfickorna (ett nytt roligt ord) med lite purjolök, fetatärningar och några basilikablad. Avsluta med att pressa över citronsaft och ringla över lite god olivolja. Om du inte har någon god olivolja så är det bättre att du lägger i några klickar smör.

Lägg varje forell på en bit ugnsfolie och paketera sedan till fyra tätslutande paket. Släng in dem i ugnen på 225 grader och låt dem gå där i ungefär 30 minuter.

Lammfärslimpa med sardeller, fetaost, oliver och aubergine

Där fick jag med hela receptet i rubriken. Jag är inte så bra på att fatta mig kort i snärtiga rubriker. Däremot visade det sig att jag är riktigt bra på att laga köttfärslimpa. Det är annars inte någon maträtt som jag känner mig särskilt attraherad av, tanken på en korv av köttfärs (för det är så jag brukar tänka mig limpan) tilltalar mig helt enkelt. Men när jag igår frågade mamma vad hon var sugen på som gick att laga i ugn och hon svarade köttfärslimpa så hade jag - som den goda dotter jag är - inget annat val än att låta just detta bli kvällens middag. Med det sagt innebar det ju inte att man inte kunde tänka lite utanför boxen. Det hela började med att jag fick syn på lammfärs i köttdisken. Slutresultatet blev ganska långt från den klassiska köttfärslimpan men faktiskt ruskigt god. Mamma var nöjd hon med.

Grekisk(isch) lammfärslimpa

En halv aubergine

1 vitlöksklyfta

500g lammfärs

1 gul lök

1 vitlöksklyfta

10-15 kalamataoliver

8-10 sardellfiléer

1 ägg

50g fetaost

salt o peppar

Skiva auberginen i ganska tunna skivor. Fördela skivorna i en ugnsform och ringla över olivolja och pressa över vitlöksklyftan. Baka i ugnen på 200 grader i 10-15 minuter. Ta ut och låt svalna.

Riv den gula löken och vitlöken. Kärna ur oliverna och hacka dem sedan grovt. Strimla sardellerna. Blanda löken, färsen, oliverna, sardellerna och ägget till en jämn smet. Krydda med salt och peppar.

Platta ut färsen och lägg ut den ugnsbakade auberginen över färsfyrkanten (roligt ord) och smula sedan över fetaosten. Rulla ihop färsen som en rulltårta och forma den sedan till en limpa. Salta och peppra lite extra över limpan innan du skjutsar in den i ugnen på 175 grader i 30-40 minuter. Vi åt den till ugnsrostade grönsaker, underbart att vara med ugn igen!

Sallad med varmrökt lax, bacon och avokado med ädelostdressing

Det här är faktiskt inte så mycket av en sallad som massa godsaker samlade på samma tallrik med några gröna fräscha blad i botten. Ärligt talat, hur tråkigt är det inte med sallader som bara består av massa vattnig grönsallad med några futtiga bitar proteinkälla på toppen. Nä, rejält ska det va' och det är det är verkligen den här salladen. Varmrökt lax och bacon är gjorda för varandra. Lägg till avokado och en krämig ädelostdressing till det så har du en snabbt fixad, fantastiskt god middag eller lunch. Dessutom är det en riktig proteinbomb vilket passade perfekt ikväll när jag kom hem direkt från träning med en kurrande mage.

Sallad med varmrökt lax, bacon och avokado med ädelostdressing 2 portioner

Lagom mycket storbladig sallad

1 liten rödlök

Några körsbärstomater

4 skivor bacon

1 mogen avokado

250-300g varmrökt lax

Ädelostdressing:

1 msk matyoghurt

1 msk crème fraiche

1 msk grädde

20-30g Kvibille ädelost

0.5 vitlöksklyfta, finriven

salt o peppar

Fördela salladen på två tallrikar och strö över kvartade körsbärstomater och strimlad rödlök.

Knaperstek baconet och låt rinna av på hushållspapper. Strimla baconet och strö över salladen.

Tärna avokadon och strö över även den. Värm laxen snabbt i mikron och fördela den sedan mellan tallrikarna. Blanda samman alla ingredienserna till dressingen och mixa till slät kombination. Ringla över dressingen och avsluta med några nypor flingsalt och några varv med svartpepparkvarnen. Klart!

Liten sallad på päron, wiskeyädel och pecannötter

Vi börjar väl från början med rätt nummer ett i gårdagens kavalkad. Det här är verkligen inget avancerat och jag har bloggat om liknande tidigare. Men jag tycker ändå att denna lilla sallad förtjänar ett till inblogg för kombinationen päron, grönmögelost och nötter är verkligen ett lyckat triangeldrama. Den passar dessutom bra som här: i ett litet glas som aptitretare. Tricket är att låta alla ingredienserna vara ganska smått skuret så att man kan få in alla smaker i en sked.

Liten sallad på päron, ädelost och pecannötter
2 aptitretarglas

1 päron av fast sort, typ Kaiser eller Conference
ca 50g ädelost, Kvibilles Wiskeyädel är riktigt bra
en liten näve blandade blad (spenat, ruccolar osv.)
en liten näve pecannötter, valnötter går bra de med
olivolja
flytande honung
salt peppar
eventuellt balsamicosirap

Tärna päronet ganska smått, smula ädelosten och grovhacka nötterna. Blanda en skvätt god olivolja med lite flytande honung till en dressing. Blanda päron, ost, sallad och nötter med dressingen och en nypa havssalt och svartpeppar.

Fördela i glas (jo, det går bra att äta den ur små skålar eller tom. på tallrikar också men då behöver man inte skära allt så smått) och avsluta eventuellt med att ringla över lite balsamicosirap.

Tryffeldieten

Har ni inte hört talas om den? Jag inleddede den igårkväll med en übermogen tryffelbri. I smyg grävde jag ur det den gottiga tryffelmassan i mitten. Bredde på en levainsnitt (skulle allra helst haft brioche) och toppade med lite flytande honung. Jag rekommenderar det.

Jag fortsatte den stränga dieten med att toppa min frukostmacka med min nya kärlek: tryffelsalamin. Vi träffades på jobbet, tryffelsalamin och jag. Nu har jag fått en dyr last.

Serranolindad kycklingfilé fylld med dijon- och citronkräm

Kycklingfilé brukar jag oftast fylla med någon typ av ost, linda in i skinka eller bacon, bryna och sedan skicka in i ugnen. Som här. Men ibland kan man ju vilja göra lite utsvävningar från rutinen. De här kycklingfiléerna fylldes med en kräm som får smak av framförallt dijonsenap, vitlök och citron. För att det inte skulle bli alltför spännande nytt smög jag ner lite ost i krämen och lindade till sist in paketet i skinka. Men krämen kan definitivt få ersätta ost fler gånger framöver. Just det, ugnsmomentet fick jag hoppa över eftersom jag saknar ugn för tillfället, resultatet blev bra även i stekpanna med lock men för dig med ugn rekommenderar jag att använda den. Ugnen är oslagbar för saftiga kycklingfiléer.

Serranolindad kycklingfilé fylld med dijon- och citronkräm 2 personer

2 kycklingfiléer
4 msk crème fraiche (fullfet)
2 tsk dijonsenap
0.5 citron
1 vitlöksklyfta
0.5 dl finriven parmesanost
1 krm timjan
1 tsk honung
salt
peppar
2 skivor serranoskinka (går att byta ut mot valfri lufttorkad skinka)

Finriv vitlöken och skalet från citronhalvan. Blanda samman vitlöken, citronskal, parmesan, dijon, crème fraiche, timjan och honung till en kräm. Pressa i saften från citronen och smaka av med salt och peppar.

Salta och peppra varje kycklingfilé. Skär sedan en ficka i varje filé och fyll med krämen. Linda en skiva skinka runt filén så att fickan med fyllning täcks av skinkan.

Bryn kycklingen i lite olja och lite smör, börja steka med skinkskarven neråt så att den fäster litegrann. Bryn filéerna runtom tills de har fin färg och låt dem sedan gå färdigt i ugn på 185 grader.

Vi åt kycklingen med latmanstillbehöret bönsallad, absolut skönast när man saknar spis och ugn. Dagen till ära dressad med en dressing på olivolja, dijon och citron för att matcha kycklingen.

Glöggtapas med fuskpepparkaka

Syster var här på middag ikväll och eftersom det är lucia så inledde vi självklart med glögg. Vi bestämde oss för att byta förrätten mot små tilltugg till glöggen - glöggtapas. Det finns ju några klassiska smaker som återkommer år efter år till pepparkakan. Kombinationen pepparkaka/grönmögelost är väl lika folkkär som sill och nubbe numer. Jag valde att använda mig av klassiska smaker i lite nya varianter. Eftersom jag tycker att endast pepparkaka med mögelost kan bli lite väl sött och väl mycket pepparkaka så skapade jag på en av snittarna lite mindre söt fuskpepparkaka. Jag blev helt klart nöjd med resultatet. Löjromen som som står lite vilsen mitt på fatet är med mest för att syster älskar just löjrom. Inte för att den passar speciellt bra till glögg.


Jag gjorde två snittar med grönmögelost, som idag var en duetto alltså gorgonzola och mascarpone varvad till en ost. Brödet som jag använde till bas var ett hembakt frukt och nöt-bröd.

Snitt 1: Duetto toppad med Smaskens fikon- och portvinsmarmelad

Snitt 2: Duetto toppad med fuskpepparkaka.
Fuskpepparkaka gör du genom att riva ett halvgrovt bröd på rivjärn och steka det knaprigt i smör med pyttelite socker, kanel, mald ingefära och mald nejlika.

Snitt 3: Stekta päron toppad med Armagnac-terrin.

Nej, jag hade inte gjort terrinen själv. Den är en del av fördelen med att ha en farbror som bor i Belgien. Stek skivor av ett päron av en fast sort i lite smör. Toppa kan du göra med lite vad du har tillgång och plånbok till. Anklever för lyxliraren, bakad leverpastej för den dödlige. Förra året provade jag med leverpastej utrörd med en skvätt glögg, det är ett hett tips!

Ugnsbakad lax med knaprigt parmesantäcke

Ugnsbakad lax är bland det godaste jag vet. Tyvärr delar inte min käre far den åsikten därför passar jag och mamma på att äta det så fort han är borta. Vi har lite olika varianter av täcken som vi kör på. En av mina favoriter är detta parmesantäcke som innehåller de klassiska pesto-smakerna men i knaprigt tillstånd och med ett lyckat bidrag av citronskal.

Ugnsbakad lax med knaprigt parmesantäcke 2 portioner

300g laxfilé
1 dl riven parmesan
rivet skal från en halv citron
1 vitlöksklyfta
1 näve basilikablad
2 msk solrosfrön eller pumpakärnor
olivolja
havssalt
peppar

Lägg den rivna osten i en hög på en skärbräda. Riv vitlöksklyftan fint. Lägg zestat citronskal, vitlöksrivet, basilikablad och fröna ovanpå osten.

Strö salt och peppar på högen och kör sedan igen några gånger med en vass kniv så att det blir som ett grovt smul.

Häll några droppar olivolja i smulet och rör runt. Det ska inte vara så mkt olja att det blir en kräm utan det ska mer vara som ett fuktigt smul.

Salta och peppra lätt ovanpå laxen och strö sedan över ostsmulet. Ugnsbaka i 12-15 minuter på 190 grader.

Biff Lindström 2.0

När vi gjorde vardagsbiffarna i onsdags så fick jag en ingivelse att blanda i en finriven rödbeta. Fetaost skulle i biffarna och fetaost + rödbeta = riktigt sant så jag tänkte det kan väl inte bli alltför osmakligt resultat. Rödbetan gjorde biffarna otroligt saftiga och vackert röda, jag tyckte mig kunna ana en viss sötma som balanserade ut den syrliga feta. Några större under för smaken gjorde den väl annars inte. Men saftiga, rubinröda färsbiffar är ínte fy skam! Man skulle kunna kalla dem Biff Lindström 2.0, även om dem kanske inte har så mycket mer gemensamt än köttfärs och den röda färgen. Eftersom jag inte är någon större fan av inlagda rödbetor så föredrar jag nog 2.0-versionen. Vi åt dem med klyftpotatis och guacamole (var tvungen att rädda en avokado som höll på att gå till spillo i grönsakskorgen).


Rubinbiffar med fetaost 4 portioner
Det är viktigt att du river rödbetan på den fina sidan av rivjärnet så att du inte får biffar med bitar av rå rödbeta.

500g köttfärs
1 liten gul lök eller 0.5 stor
1 vitlöksklyfta
1 stor rödbeta
100g fetaost
salt
peppar

Riv den gula löken på den grova sidan av rivjärnet och riv vitlöken och rödbetan på den fina sidan av rivjärnet.

Skär fetaosten i små kuber och blanda samman alla ingredienser. Forma till små biffar.

Salta och peppra lite extra på biffarnas ytor och stek dem i en klick smör.

Marinerad lammfilé med chorizoströssel. fetaost och fuskratatouille

Världens osmakligaste bild på en mycket god lördagsmiddag. Inspirations lampa blinkade till när jag stod hos Latinska i Hötorgshallen och precis hade köpt lammfilé, jag hörde mig själv även be om en chorizo. Framför mig såg jag någon typ av chorizoströssel, som bacontärningar fast med chorizons kryddighet. Sagt och senare även gjort. Till det blev det ett grönsaksfräs som fick lite samma smak som ratatatouille fast en snabbvariant och med betydligt mindre tomater än i orginalet. Aubergine är riktigt bra att ha i grönsaksfräs, tricket är att låta den steka ensam en stund innan man tillsätter de andra grönsakerna, då har auberginen nämligen en tendens att liksom smälta och bilda en krämig sås. Gott blev det, så ignorera klumpen på bilden och prova detta!

Marinerad lammfilé med chorizoströssel, fetaost och fuskratatouille. 3 portioner
400g lammfilé
2 vitlöksklyftor
0.5 röd chili¨
några kvistar färsk timjan
2 msk olivolja

1 aubergine
0.5 squash
2 klyftor vitlök
1 rödlök
1 paprika
10 körsbärstomater
olivolja

1 chorizokorv
50-100g fetaost

Börja med att marinera lammet. Riv vitlöken. Kärna ur och finhacka chilin. Blanda alla ingredienser till marinaden i en plastpåse och lägg i lammet. Knyt till påsen och massera in marinaden i köttet. Låt ligga i kylskåpet i minst 2 timmar.

Skala auberginen och skär i ca 1 cm tjocka skivor. Skär sedan varje skiva i fyra bitar. Lägg ut på hushållspapper och salta rikligt. Låt auberginen ligga och vattnas ur i en halvtimme.

Finhacka vitlöken, skala och skär squashen i halvmånar, skär paprikan i bitar ca 2x2 cm. Klyfta rödlöken.

Torka av auberigen med papper och hetta upp rikligt med olivolja i en stekpanna på medelvärme. Stek auberginen i oljan ca 10 minuter. Tillsätt sedan resten av grönsakerna och salta och peppra. Stek i några minuter och sänk sedan värmen och lägg på ett lock. Låt puttra medan du förbereder chorizon.

Skär upp skinnet på korven och ta ut innanmätet. Hacka innanmätet och stek i en torr panna tills korvsmulet är knaperstekt. Ta upp och låt rinnna av på hushållspapper.

Salta och peppra lammfilén rikligt runtom och stek i smör några minuter på varje sida. Den ska fortfarande vara lite röd i mitten.

Lägg upp en slev av grönsaksfräset på tallriken, lägg filén ovanpå och smula över fetaost. Toppa med chorizoströsslet.

Älgfärsjärpar med torkad svamp och ädelost

Jag och mamma var sugna på lammfärsbiffar till middag i torsdags men när lammfärsen var slut i affären så fastnade blicken på ett paket älgfärs. Det blev bara att åka hem med det lilla paketet vilt och improvisera ihop en kryddning. Eftersom jag, som ni kanske har märkt, är inne i en svampperiod så åkte en ansenlig mängd torkad karljohan i färsen. Enbär likaså för att det är ett självklart val när det gäller vilt. Dessuom så hade vi en liten bit ädelost i kylen och jag har hittils inte stött på många rätter som inte blir godare av en liten bit ost.

Vi åt rostade rotfrukter till järparna, allra helst skulle jag velat ha haft en potatispuré till, kanske även gräddig svampsås. Men nu behöver vi ju inte överdriva, det var faktiskt bara en torsdagsmiddag. Men jag kan tänka mig att en röra på crème fraice och lingon skulle passat till, även på en torsdag.

Älgfärsjärpar med torkad svamp och ädelost 3 portioner
400g älgfärs
0.5dl torkad svamp (de flesta sorter går bra men kantareller eller karljohan passar förmodligen allra bäst)
1 tsk enbär
0.5 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 ägg
50g ädelost
salt
peppar

Mortla svampen tillsammans med enbären till ett fint pulver.

Riv löken och vitlöken och smula ädelosten fint.

Blanda färsen, svamp- och enbärspulvret, de båda sorterna lök, ägg, ost, salt och peppar. Forma järpar och stek i smör.

Multifunktionell svamp- och ädelostkräm

Idag visade det sig återigen hur den gamla "vadkanvilagautanattbehövahandla"-metoden kan ge riktigt goda resultat. Man tvingas ju tänka i lite nya banor. Som idag, när det vanligtvis parmesan- eller fetaostbaserade täcket på den ugnsbakade laxen fick bytas mot en kräm baserad på smörfrästa skogschampinjoner, purjolök och en liten överbliven bit ädelost som låg och skräpade i kylen. Krämen blev riktigt lyckad med smaker som gifte sig perfekt. Jag kan defintivt tänka mig att använda den in andra sammanhang än ovanpå lax. Som tillbehör till tex. färsbiffar, som fyllning i lövbiffrullader eller varför inte i hemgjord tortellini? Dessutom kan man utveckla den ytterliggare, några hackade valnötter skulle förmodligen smaka fungera ypperligt tillsammans med svampen och osten och skulle dessutom bidra med lite kontrast i konsistenserna. Möjligheterna är lika många som ingredienserna i ditt kylskåp.

Multifunktionell svamp- och ädelostkräm ca 1.5-2 dl

2 nävar skogschampinjoner

0.5 purjolök

1msk smör

salt peppar

30g ädelost

Rensa svampen och skär den i kvartar. Fräs den i en torr, het panna tills vätskan i svampen är avdunstad.

Tillsätt smöret till svampen och tillsätt även den finstrimlade purjolöken. Låt fräsa tills löken är mjuk, krydda då med salt och peppar.

Mixa svampen, löken och ädelosten till en slät kräm. Smaka eventuellt av med lite extra salt och peppar.

Var kreativa nu!

Sallad med päron, ädelost och valnötter

Före de kvinnliga quenellerna igår så blev det en turbosnabb förrätt. Vår frukskål dignar för tillfället av päron och igår slog det mig att jag egentligen aldrig har smakat på den klassiska kombinationen av päron och grönmögelost. Därför blev slog jag till på den här enkla salladen som knappast behöver ett recept. För två personer tar du bara ett päron typ conference och skär i centimetertjocka skivor, peppra päronskivorna och stek i torr grillpanna tills det bildas fina grillränder. Grunda tallrikar med lite blandade gröna blad och ringla över lite balsamicocreme. Lägg på de varma päronskivorna och smula över ädelost och rostade valnötter. Avsluta med några droppar god olivolja och en nypa flingsalt.