Studentbuffé del 6: Passionsfruktpaj

Jag har fortfarande några guldklimpar kvar att lägga upp från min studentbuffé. Desserterna har jag ju inte nämnt ännu. De var nog faktiskt mina favoriter på buffén....men så är jag också något av en gottegris. Jaag gjorde två olika bakverk: mörktryffeltårta med salta jordnötter och passionsfruktpaj. Passionsfruktpajen gjorde jag efter ett recept av Jens Linder som jag snappade upp veckan innan studenten som jag bara var tvungen att pröva. Och tänk sicken tur att jag gjorde det också. Resultatet blev en krämig paj med vansinnigt koncentrerad passionsfruktsmak utan att bli föör mycket. Konsistensen blir nästan som en crème brûlée i pajskal (utan det brända täcket, så inte särskilt brûlée kanske). Faktum är att pajen gick åt i ett nafs, jag hann inte ta en bit själv. Tur då att jag tjuvsmakade lite under själva pajmakeriet. Men ännu en passionsfruktpaj kommer att göras inom en snar framtid och då ska jag ta en stor fet bit åt mig själv. Så det så.

Jens Linders Passionsfruktspaj

Deg

150g smör

3 dl vetemjöl

2 äggulor

1 dl socker

Fyllningen

5 dl vispgrädde

2 dl socker

8 passionsfrukter

2 msk pressad citron

8 äggulor

Kör alla ingredienser till degen i en mixer tills dem precis har gått ihop till en deg. Kör inte för länge, då blir degen smulig. Ta upp degklumpen, slå in i plastfilm och låt vila i kylen minst 1 timme. Tryck ut degen i en pajform och grädda 10-12 minuter på 200 grader.

Koka upp grädde och socker och låt sjuda under omrörning några minuter. Låt svalna något innan du gröper i passionsfruktsköttet ner i grädden. Pressa också i citronen. Vispa äggulorna och tillsätt till gräddblandningen. Blanda om noga. Häll fyllningen i det svalnade pajskalet och grädda färdigt på 175 grader i ungefär 1 timme.

Jag grämer mig fortfarande över att jag inte knäppte några bilder av buffén, ni får hålla till godo med mig

Fettisdag med franska semlor

Ingen lär väl ha missat att det är fettisdagen idag? Konditorierna och mataffärerna har påmint oss sedan december eftersom det numera är då man börjar sälja de småt gräddburgarna. Jag själv är en principmänniska och äter endast en semla om året och den äter jag på fettisdagen. Basta. Därför gäller det att verkligen välja denna enda semla med omsorg. I år var valet självklart, så fort jag såg på mitt favoritbageris blogg att de till sist hade bestämt sig för att baka semlor i år så var valet gjort. Jag mailade direkt och beställde. Det blev Petite France som bakade min semla. Och det gjorde de med bravur må jag säga. Bullen är gjord på surdeg med nymald kardemumma. Den smakade väldigt annorlunda från standardsemlan, inte alls sådär söt utan en väldigt aromatisk brödbulle med kraftig kardemummasmak. Rikligt med mandelmass som är smaksatt med madagaskisk vanilj och hade precis lagom lös konsistens. Grädden var också perfekt, inte den där smörliknande massan som man ibland råkar ut för utan riktig äkta grädde vispad till perfektion. Till sist har semlan den perfekta storleken. Inte sådär stor så att man känner att man aldrig mer vill äta en kardemummabulle med grädde och mandelmassa igen. Utan sådär att man utan spykänslor kan luta sig nöjt tillbaka och konstatera att nu klarar man sig till nästa år också, men visst längtar man liiite tills dess?

Brunchtips: Rue de Pont Nouveau

Vi går hyfsat ofta ut och äter brunch på söndagar. När man har ätit sig igenom några bufféer så blir man kräsnare och kräsnare. Nu räcker det inte med att bli förundrad över utbudet -"Wow, jag får äta huuur mycket jag vill av allt det här" - nu måste det finnas en viss kvalitet och jag tar hellre ett mindre utbud där allt smakar bra än en halvmedioker kavalkad av stekflott och burkmajonäs. Idag hittade vi en ny favorit: Rue De Pont Nouveau på Nybrogatan i Stockholm.

I den ljusa, fräscha lokalen finns den inte särskilt stora buffén men här smakar det mesta riktigt bra. Ett stort utbud av goda sallader; en rödbets- och chevresallad där rödbetorna är kokta till perfektion, smörstekt toast med kallrökt lax, pocherat ägg och hollandaisessås som var riktigt god. När ägget skars itu rann äggulan lydigt ut över laxen. En glasnudelsallad med handpillade räkor och jordnötter. En skagenröra som höjde sig över standardskagen med rejält med räkor, även dem handpillade, och ingen majjoöverdos. Det varma var väl den svagaste delen av buffén med kycklingvingar, ribs, äggröra och skivad korv (korven var godast!). Men å andra sidan hade man klokt nog valt att göra den delen relativt liten.

MEN. Nu är det ju så att Rue de Pont Nouveau har samma eminenta ägare som Tössebageriet och är en bistro kombinerad med bageri. Naturligtvis är det för efterrättsbuffén man ska äta brunch här. Tårtbuffén är himmelrike. Även orsaken bakom det magknipet jag har i skrivande stund.

För att upprätthålla en hälsosam illusion så inledde jag frossan med en liten skål fruktsallad som visade sig vara en av de godaste fruktsalladerna jag ätit. Granatäpplekärnor i fruktsallad is the shit.

Ja, ni ser själva...närmast i bild passionsfruktspaj toppad med chokladmousse

Bärcheesecake i tre lager, olika bär i varje lager.

Lemon Meringue pie som var fantastisk och en prinsesstårta som smakade som en riktig prinsesstårta ska smaka, det vill säga barnsligt gott och sjukt mäktig.

Ja helt fantastiskt gott var det faktiskt. 235 kronor kostade hela kalaset det tycker jag är riktigt prisvärt. Har man någon beställt en tårtbit på Tössebageriet så är man nog beredd att skriva under på studs (för er som inte har gjort det så kan jag meddela att tårtbiten ofta ger upphov till en obehaglig överraskning i kassan). För den som struntar maten och vill gå direkt på sockret så kan man käka endast tårtbuffén för 85:- om jag inte totalt missminner mig. Det, mina damer och herrar är ett fynd.

100:ade gången gillt med mangocheesecake

Ja, minsann! Detta är det 100:ade inlägget på Jättegott! Det låter som en hel drös med inlägg tycker jag men det har ju gått så snabbt!

Det firar vi med en tårta, en gul sådan. Har man inget eget kök så får man väl hyra in sig i vännens kök och snylta på ugnen. Vilket var precis vad jag gjorde igår, som tack fick de smaka lite på kakan. Receptet till cheesecaken kommer ursprunglingen från Anna och Fanny Bergströms "Under Valnötsträdet" och den blev både vacker och god. Till nästa gång, för jag kan definitivt tänka mig göra den igen, funderar jag på att smaksätta med lite vit choklad, hur låter det?

Mangocheesecake toppad med mangogelé

För att göra cheesecaken behöver du en mixer, därmed blir det en ganska bekväm kaka att baka om man bara har tålamodet att vänta på den ganska långa gräddningstiden och på avsvalningstiden

200g digestivekex

100g smör i kuber

2 msk socker
3 mogna mangos

400g philadelphiaost (fullfeta versionen)

2 dl socker

1 lime

4 ägg

4 gelatinblad

3 msk socker

1 dl hett vatten

Börja med att göra digestivebotten. Klä en form med avtagbar kant med bakplåtspapper. Mixa digestivekex, smör och 2 msk socker i en mixer tills det är finfördelat. Massan kan tyckas vara ganska smulig men det är ingen fara.

Tryck ut digestivemassan i formen till en botten. Grädda i ugnen ca 12 minuter på 175 grader. Ta ut formen och sänk ugnsvärmen till 160 grader.

Skala mangon och mixa i den rengjorda mixern till en slät puré. Ta undan ca 3 dl puré till gelén. Till purén som resterar i mixern tillsätter du philadelphiaosten, sockret och saften från limen, mixa vidare till en slät smet.

Låt mixern gå på låg intensitet och knäck i ett ägg i taget och kör vidare tills även äggen är väl blandade i smeten.

Häll smeten i digestiveformen och grädda på den lägre ugnsvärmen i 1h och 15 minuter - 1.5h. Eller tills kakan ser fast ut när du skakar lätt på formen.

Ta ut cheesecaken och låt den svalna helt innan du gör gelén. Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten i minst 5 minuter. Ta upp dem och lös upp dem i det heta vattnet. Rör i sockret.

Rör ihop gelatinlösningen med den undansparade mangopurén. Häll geléblandningen över den kalla cheesecaken och ställ in cheesecaken i kylskåpet tills gelén är stelnad. Enligt Bergströmarna ska den stå över natten men jag lät den bara stå några timmar och den blev utmärkt. Men eftersom det blev en liten bit över så kan jag återkomma med en jämförelse!

Jag har lyckats baka bröd!

Det kanske inte låter som någon större triumf men tro mig vänner, med de resurser jag hade till hands var det en bedrift. När vi är här äter vi alltid frukost hemma och jag skäms lite över hur svenniga vi är men vi har faktiskt släpat med oss ett kilo västerbottenost hemifrån. Men vad ska vi lägga osten på? Det finns flera bagerier här på Koh Lanta, bla. ett franskt tvärs över gatan och även ett tyskt. Det tyska har någolunda goda bröd men det är inte i närheten av de bröd vi är vana vid. Vi är nog lite bortskämda. Så jag bestämde mig för att pröva själv. Jag tog moppen till den lokala mataffären och efter att ha gått igenom de knapra hyllorna med bakingredienser (det tog ett tag eftersom i princip allt stod på thailändska) så kom jag därifrån med några halvt suspekta paket som jag ändå anade kanske skulle gå att göra bröd på

Ett paket vetemjöl som utgav sig för att vara av hög proteinhalt vilket ju lämpar sig för brödbak, ett paket som personalen informerade mig var krossat vete och ett stort, brunt paket som verkade vara någon form av torrjäst (jag vet inte det roligaste men färsk jäst har de inte ens hört talas om här och det finns inget rågmjöl att starta surdeg på, man tager vad man haver!) som ingjöt någon form av förtroende eftersom det var bilder på bröd på framsidan.

Så var det bara att höfta ihop en deg. Jag hade ingen aning om hur mycket jäst som skulle i eller hur vetet skulle funka. Men jag körde safe och slängde i en näve cashewnötter, inget kan väl vara äckligt om det innehåller cashewnötter?

Och se det jäste! Riktigt bra faktiskt och det blev små söta bullar med fint inkråm. De är inte i närheten av resultaten jag får hemma men mycket godare än det de lokala bagerierna har att erbjuda. Har man ett fruktfat som det jag visade i mitt förra inlägg så kan man stå ut med bröd som inte är surdegssaftiga.

Vem har sagt att julklapar bara är till för att ge bort till andra?

Idag sprang jag runt som en galning i snöyran på stan halvt ihjälstressad. Då stod den där mitt framför mig: boken som utger sig för att vara "en oumbärlig bok för alla chokladfantaster". Så det var praktiskt taget boken som köpte mig och inte tvärtom. Detta var min julklapp till mig själv och från vad jag har hunnit läsa i eftermiddag så är det en riktigt lovande bok med fina bilder, bra indelning av recept och framförallt: chokladrecept som jag verkligen vill pröva. Så till alla chokladfantaster som är bosatta i Stockholm kan jag ge tipset att den oumbärliga boken just nu finns till det överkomliga priset 79 kronor på Bokia i PK-huset vid NK. Nu ska jag bläddra vidare i boken och njuta, för imorgon vid den här tiden sitter jag på ett flyg till Thailand. Lycka.

Saffransskorpor med vit choklad, mandel och vanilj

Eftersom jag hoppar på planet ner till Thailand på onsdag har jag inte kunnat frossa i julbak. För även om jag är glad i godsaker så har har även jag mina gränser för hur mycket jag förmår äta på kort tid. Jag har alltså fått välja noga vilka godsaker som ska bakas. Jag tröstar mig att det går att göra bakverk med saffran och kanel även efter den 24:e december.
Valet föll i alla fall på saffransskorpor. Låter lite tråkigt kanske. Man tänker lätt på en torr liten skorpa, skapad endast för att hålla lääänge och som man måste doppa i kaffe en smärre evighet för att den ska bli ätbar. Men då tänker man helt fel i det här fallet. Om jag sägerr att mina solgula skorpor innehåller stora bitar av vit choklad, knaprig mandel, muscovadosocker och äkta vanilj. Då låter det väl inte så tråkigt längre? Ska du bara baka en sak i jul så är dessa små guldgula skorporna heta kandidater.

Saffransskorpor med vit choklad och mandel

2 ägg
1 dl strösocker
1 dl muscovadosocker
1 kuvert saffran
1 tsk ekoloogiskt vaniljpulver
100g smör, rumstempererat
100g vit choklad
1 dl mandel
1 tsk bakpulver
5.5 dl vetemjöl
1 nypa salt

Mortla saffran med en tsk av sockret. Vispa ägg, socker och vaniljpulver fluffigt och tillsätt saffranet. Hacka chokladen och mandeln grovt och rör ihop med det mjuka smöret.

Vispa ihop äggvispet och smörblandingen. Sikta i bakpulvret, mjölet och saltet. Rör ihop till en deg.

Dela degen i två och platta ut till två längder på en bakplåtsklädd plåt. Grädda på 200 grader i 15 minuter.

Ta ut plåten och skär längderna i ca 1 cm breda skorpor. Lägg ut skorporna på plåten och sätt in i ugnen. Stäng av ugnen och ställ ugnsluckan på glänt. Låt plåten stå i ugnen tills den är helt sval och skorporna har torkat till spröda små saker.

Födelsedagsdessert till en chocoholic: Fransk chokladtårta med dulce de leche och nötter

Idag fyller min älskade mamma år. Och efter diverse turer så slumpade det sig så att det bara bara var jag och mamma som satte oss ner för födelsedagsmiddag. Men det hindrar oss inte från att äta en gourmetmiddag. Mamma har oftast inte så starka åsikter kring vad hon gillar för mat. hon är väldigt bestämd med vad hon inte gillar men när man frågar vad hon önskar för mat eller om man ber henne välja mellan två olika kryddningar så blir oftast svaret ett flyktigt "Välj du, det spelar ingen roll för mig". Det finns däremot en del av måltiden som hon är rysligt bestämd kring och det är efterrätten. Då ska det vara choklad. Ingenting annat än choklad i olika former. Helst mörk. Eftersom jag älskar min mamma och vill se henne glad så kan jag inte göra annat än kapitulera inför chokladbegäret och dra till med drottningen bland mäktiga, tunga, chokladiga tårtor; Fransk chokladtårta. Jag ska väl inte sticka under stol med att jag inte direkt säger nej till choklad. Faktum är att det förmodligen är bland det bästa jag vet. Det märks att vi är släkt hon och jag.

Fransk Chokladtårta med dulche de leche och nötter
1 ganska liten kaka för 8-10 personer

125g smör
125g mörk choklad (Jag använde 90%-ig)
2 stora ägg eller 3 små
1 dl socker
2 msk mjöl
1 tsk havssalt

1 dl vispgrädde
0.5 dl mjölk
3 msk ljus sirap
100g mörk choklad

Till servering
Dulche de leche
Salta nötter, tex. cashew eller jordnötter

Smält smöret och chokladen i vattenbad.

Vispa äggulorna och sockret tills det är ljusgult och fluffigt. Vispa äggvitorna till ett styvt skum.

Rör ihop äggulorna med chokladsmöret. Vänd ner chokladsmeten i äggvitorna och rör till en jämn smet. Sikta ner mjölet och tillsätt saltet i hela flingor.

Klä en form med smörpapper. Jag använde en mindre form ca 20x20. Häll i smeten och grädda i 20-25 minuter på 175 grader. Ta ut kakan och låt den svalna och ställ sedan in den i kylen.

Koka upp grädden, mjölken, och sirapen. Hacka chokladen fint. Dra av kastrullen från plattan och tillsätt chokladen och låt den smälta i gräddmjölken.

Häll glasyren över kakan och ställ in i kylen igen. Låt den stå över natten så blir den godast.

Vid servering skär du portionsbitar och ringlar över dulche de leche och strör över hackade nötter.

Tillfredsställer även det värsta chokladbegäret!

Högtider värda att firas

Jag är inte så mycket för att fira konstruerade högtidsdagar som alla hjärtans dag, "ostkakans dag", "kladdkakans dag" osv. Men vissa dagar kan jag tycka är helt ok att fira. Som Kanelbullens dag till exempel (läs: jag tycker bättre om kanelbullar än ostkaka). När den dessutom infaller på en söndag kan man ju till och med vara husmoderlig och baka egna bullar. Varje gång jag bakar bullar (vilket sker ungefär en gång om året - 4 oktober) så undrar jag varför jag inte gör det oftare. Det är ju så gott!

Idag gjorde jag en klassisk vetedeg med kardemumma med två ändringar: jag tillsatte smöret rumstempererat i degen istället för att smälta det först och jag bytte ut det vanliga strösockret mot muscovadosocker.

Bullarna blev extra goda av den lite lyxigare fyllningen, en kombination av ett recept från

paindumartinMartin och egna preferenser.

Fyllning till sjukt goda kanelbullar För ca 40 mellanstora bullar

150g smör

1dl Muscovadosocker

1dl strösocker

2msk kanel

2 krm ekologiskt vaniljpulver

150g mandelmassa

Blanda samman alla ingredienser utom mandelmassan och bred ut över den utkavlade degen. Riv över mandelmassan och baka ut bullar i valfri form.

På topp: Enklaste enkla!

Idag fyller en av mina vänner år och snäll som jag är tänkte jag överraska henne i skolan med guldig ask fylld med hembakat. Men eftersom jag inte kom på snilleblixten förrän nu på morgonen plus att vi saknade på vetemjöl och choklad så gick många många av mina snabba favoritrecept bort. Men i Leilas "Piece of Cake" hittade jag ett recept som gav mig färdiga kakor på en halvtimme, från bakstarten till färdig, nygräddad topp. För det var just vad det blev: kokostoppar. Eftersom jag inte åt kokos fram tills för ungefär 1 år sen så är kokostoppar en ganska ny kaka för mig. Jag tycker att den har en tendens att vara lite väl söt, men i det här receptet har man i lite rivet limeskal vilket motverkar sockershock. Dessutom blir de fina med sina gyllenbrända toppar! :D

Vet att det är ganska ocharmigt att publicera recept från en bok som i princip varje svensk har ett exemplar av vid det här laget. Men jag gör det ändå till de få som ännu inte innehar den, och för alla er som är för lata för att ta fram boken och bläddra fram sidan. Jag gjorde två små tillägg till Leilas recept: ekologiskt vaniljpulver (iof. minimalt) och en gnutta salt (bakar aldrig utan salt). Vet inte om det höjde receptet till oanade höjder, men så gjorde jag i alla fall, och det blev gott.

Kokostoppar med rivet limeskal. ca 16 st

50g smält smör

5.5 dl kokosflingor

1dl socker

Rivet skal från 1 limefruk

2 ekologiska ägg

1 krm ekologiskt vaniljpulver

1 nypa salt.

Sätt ugnen på 175 grader.

Blanda samman alla ingridienser och låt smeten stå och svälla i 10 minuter

Forma smeten till små toppar på en plåt med smörpapper.

Grädda topparna gyllene i ca 15 minuter. Njut eller ge bort!