Ljuset i tunneln

Jag har tagit studenten! Igår kl 13.30 sprang jag ut från min älskade gymnasiumskola med en vit mössa på huvudet. Mycket känslor. Blandade känslor. Mottagningen var i alla fall fantastisk och till min stora lycka gav onsdagens tolvtimmarspass i köket resultat och buffén blev både uppskattad och så långt ifrån trist italiensk buffé man kan komma. Räkna med flera bufféinlägg framöver. Desvärre så blev den inte förevigad med kameran. Fokuset låg liksom på annat håll. Just nu är jag ganska lycklig. Ljuset på andra sidan stresstunneln börjar skönjas, nu ska bara körkortet tas också sen ska det bli fart på bloggen!

Mösskrivning kräver koncentration

Middag för en nästan vuxen

Kära vänner, imorgon är en stor dag. Det är nämligen dagen då jag fyller 18 år och därmed även tillåts rösta, spärras in i fängelse, gifta mig, dricka alkohol m.m Jag kommer att utnyttja speciellt den senare rättigheten maximalt genom att tillsammans med 7 av mina bästa vänner genomföra vår studentskiva med 180 gäster imorgon kväll. 180 övertaggade personer av varierande ålder i samma lokal. Efter att ha gjort upptäckten att min käre far fortfarande minns Lambo-sången perfekt från sin studenttid så har jag vissa förväntningar.

Jag och mina päron bestämde oss för att såhär dagen innan ha en något lugnare tillställning för att fira min sista dag som omyndig (även om jag har en känsla av att min föräldrar inte till 100 procent ser det som något värt att fira). En god middag blev det, speciellt nöjd är jag med efterrätten, prova den! Imorgon är det inte längre en barnrumpa som skriver. Tjipp!

Rödingfilé smörstektes och serverades med en vanlig palsternackspuré smaksatt med grovhackade rökta räkor och färsk babyspenat, en höjdare. Till det sparris och en messmörssås med gräslök och vitt vin.

Messmörssås med gräslök och vitt vin

smör
1 schalottenlök
1 msk vetemjöl
0.5 dl vitt vin
2 dl mjölk
2 msk fullfet crème fraiche
2 msk messmör
färsk gräslök
salt o peppar

finhacka löken och fräs i smör tills den är mjuk. Pudra över mjölet och häll över vinet och låt alkoholen puttra bort. Tillsätt mjölk och crème fraich. Låt koka upp medan du rör om. Låt puttra några minuter. Låt messmöret smälta ner i såsen och tillsätt finhackad gräslök. Smaksätt med salt o peppar.


Till moussen använde jag Lindts vita chokladkaka smaksatt med kokos. Den smakar väldigt mycket kokos. Om du inte hittar den eller vill ha mindre kokossmak kan du använda vanlig vit choklad och tillsätta lite kokosflingor. Den här satsen räckte till 3 ganska stora portioner, det är rätt mäktigt så receptet funkar nog även för 4 personer om man har ätit en rejäl middag innan.

Vit choklad- och jordgubbsmousse med kokos på mörk chokladbotten med hasselnötter

Botten

50g mörk choklad

50g smör

1 ägg

0.5 dl socker

0.5 dl vetemjöl

en nypa salt

några hasselnötter

Moussen

ca 3 dl färska jordgubbar

40g vitchoklad med kokos

1 dl grädde

Smält den mörka chokladen med smöret på låg värme. Vispa ägg och socker fluffigt. Sikta ner mjölet i chokladen tillsammans med saltet. Vänd i äggsmeten i choklad. Grovhacka några hasselnötter och strö dem i portionsformar. Fördela smeten i formarna och grädda i ca. 10 minuter på 200 grader. Ta ut och ställ i frysen.

Mixa jordgubbarna till en puré och sila genom finmaskig sil. Smält den vita chokladen på låg värme. Vispa grädden ganska hårt. Vänd i den smälta chokladen och jordgubbspurén. Fördela moussen över de avsvalnade chokladbottnarna. Ställ in i kylen någon timme eller två. Ta ut minst en halvtimme innan servering.

Jag toppade mina desserter med tärnade jordgubbar blandade med en gnutta vaniljsocker och en skvätt från en flaska färdig Caipirinha-mix som vi hade i kylen (ersätt med lite limejuice och valfri sprit, eller bara lime för den delen) och lite riven vit choklad.

Fettisdag med franska semlor

Ingen lär väl ha missat att det är fettisdagen idag? Konditorierna och mataffärerna har påmint oss sedan december eftersom det numera är då man börjar sälja de småt gräddburgarna. Jag själv är en principmänniska och äter endast en semla om året och den äter jag på fettisdagen. Basta. Därför gäller det att verkligen välja denna enda semla med omsorg. I år var valet självklart, så fort jag såg på mitt favoritbageris blogg att de till sist hade bestämt sig för att baka semlor i år så var valet gjort. Jag mailade direkt och beställde. Det blev Petite France som bakade min semla. Och det gjorde de med bravur må jag säga. Bullen är gjord på surdeg med nymald kardemumma. Den smakade väldigt annorlunda från standardsemlan, inte alls sådär söt utan en väldigt aromatisk brödbulle med kraftig kardemummasmak. Rikligt med mandelmass som är smaksatt med madagaskisk vanilj och hade precis lagom lös konsistens. Grädden var också perfekt, inte den där smörliknande massan som man ibland råkar ut för utan riktig äkta grädde vispad till perfektion. Till sist har semlan den perfekta storleken. Inte sådär stor så att man känner att man aldrig mer vill äta en kardemummabulle med grädde och mandelmassa igen. Utan sådär att man utan spykänslor kan luta sig nöjt tillbaka och konstatera att nu klarar man sig till nästa år också, men visst längtar man liiite tills dess?

Nyår i bilder

Dagen har varit lite seg. Hela området blev smått panikslaget då vi alla var utan vatten från klockan två igår natt till klockan tre i eftermiddags. Folk stod och hinkade vatten ur poolerna. Jag somnade utslagen på solsängen och vaknade helt borta. En typisk dagen efter. Jag har i alla fall lyckats klämma i mig resterna av den enkla men lyckade chokladtårtan som jag gjorde till efterrätt igår. Enklaste enkla: Jag gjorde dubbel sats av vanlig kladdkaka (antar att recept är onödigt) och innan jag hivade in den i ugnen strödde jag över 100g hackad mörk choklad och en näve hackade jordnötter. Viktigt är att nötterna är saltade. Mäktigt och gott.

Till huvudrättsgrillningen hade vi i uppgift att bidra med fisk och skaldjursspett. Tillgången till filéad fisk visade sig vara begränsad och min kära far hade inte lust (färdigheter?) att ställa sig och filéa en jätte-baracuda och jag har ännu inte under mitt 17-åriga liv hunnit förära mig kunskapen om hur man filéar dessa bjässar. Alltså fick vi hålla till godo med fryst filé av en fisk som affärsinnehavaren benämnde som Gali. I mina ögon såg det ut som en något större variant av Pangasius. Fisken, skuren i bitar, fick tillsammans med skalade jätteräkor marinera i limeskal, limejuice, chili, olivolja och massor av vitlök. Sedan träddes de upp på spett tillsammans med paprika och lök.

Förutom detta åt vi även den goda papayasalladen Som Tam som jag har skrivit om tidigare, kycklingspett, vansinnigt god tamarindsås och fried rice. Kanske inte den typiska nyårsmenyn men jag åt tills jag kände mig som en ballong och sedan åt jag lite till. Så gott var det.

Nytt år nya löften?

Gott nytt år allihop! Jag är sedan två timmar inne på 2010 och har spenderat kvällen tillsammans med trevliga grannar och har hunnit bli nära på sprängd i luften av en fyrverkeripjäs (jag skojar inte, det var som tredje världskriget här på stranden fast med rosa, gröna och blå granater, otroligt vad några amatörer med pyromanådra kan åstadkomma), ätit hemlagade grillspett och chokladtårta och skålat i rosa champagne. Bilder på den fantastiskt goda middagen kommer imorgon. Jag har aldrig avgett några nyårslöften eftersom sådana mest verkar finnas till för att brytas. I år tänker jag inte heller lova någonting eftersom detta är ett år som jag inte vet vad jag ska vänta mig av. I juni tar jag studenten och vad som väntar därefter har jag bara vaga aningar om. En möjlighet är att jag hoppar på planet till det stora landet på andra sidan Atlanten i augusti. Jag ska bara få ett stipendium först. Men jag får ta det som det kommer, innan dess ska jag som sagt ta studenten med månader av fester och tillslut en välförtjänst flaktur runt sergelfontänen. Just nu är jag rätt nöjd med livet och jag vet att det kan vara påverkat av att jag lever i en bubbla på en strand där veckodagar och datum inte existerar just nu men må så vara då. Jag önskar er alla ett gott nytt år och till alla er som envisas med att avge löften önskar jag lycka till, i år kanske det går. Gott nytt år!

God Jul!

Visst hittar tomten även till Koh Lanta, han måste bara dra på sig ett bar solbrillor först. Jag önskar er alla en otroligt god jul och ett stort tack till alla er som har hittat till min lilla sida och haft orken att återkomma, mina besökarsiffror stiger sakta men säkert och jag är otroligt glad och stolt! Hoppas att Kalle Anka är lika bra som vanligt och att skinkan är god även i år, själv ska jag slurpa vidare på min mangoshake och njuta av att det är jul. Hoppas att ni gör detsamma.

Glöggtapas med fuskpepparkaka

Syster var här på middag ikväll och eftersom det är lucia så inledde vi självklart med glögg. Vi bestämde oss för att byta förrätten mot små tilltugg till glöggen - glöggtapas. Det finns ju några klassiska smaker som återkommer år efter år till pepparkakan. Kombinationen pepparkaka/grönmögelost är väl lika folkkär som sill och nubbe numer. Jag valde att använda mig av klassiska smaker i lite nya varianter. Eftersom jag tycker att endast pepparkaka med mögelost kan bli lite väl sött och väl mycket pepparkaka så skapade jag på en av snittarna lite mindre söt fuskpepparkaka. Jag blev helt klart nöjd med resultatet. Löjromen som som står lite vilsen mitt på fatet är med mest för att syster älskar just löjrom. Inte för att den passar speciellt bra till glögg.


Jag gjorde två snittar med grönmögelost, som idag var en duetto alltså gorgonzola och mascarpone varvad till en ost. Brödet som jag använde till bas var ett hembakt frukt och nöt-bröd.

Snitt 1: Duetto toppad med Smaskens fikon- och portvinsmarmelad

Snitt 2: Duetto toppad med fuskpepparkaka.
Fuskpepparkaka gör du genom att riva ett halvgrovt bröd på rivjärn och steka det knaprigt i smör med pyttelite socker, kanel, mald ingefära och mald nejlika.

Snitt 3: Stekta päron toppad med Armagnac-terrin.

Nej, jag hade inte gjort terrinen själv. Den är en del av fördelen med att ha en farbror som bor i Belgien. Stek skivor av ett päron av en fast sort i lite smör. Toppa kan du göra med lite vad du har tillgång och plånbok till. Anklever för lyxliraren, bakad leverpastej för den dödlige. Förra året provade jag med leverpastej utrörd med en skvätt glögg, det är ett hett tips!

Saffransskorpor med vit choklad, mandel och vanilj

Eftersom jag hoppar på planet ner till Thailand på onsdag har jag inte kunnat frossa i julbak. För även om jag är glad i godsaker så har har även jag mina gränser för hur mycket jag förmår äta på kort tid. Jag har alltså fått välja noga vilka godsaker som ska bakas. Jag tröstar mig att det går att göra bakverk med saffran och kanel även efter den 24:e december.
Valet föll i alla fall på saffransskorpor. Låter lite tråkigt kanske. Man tänker lätt på en torr liten skorpa, skapad endast för att hålla lääänge och som man måste doppa i kaffe en smärre evighet för att den ska bli ätbar. Men då tänker man helt fel i det här fallet. Om jag sägerr att mina solgula skorpor innehåller stora bitar av vit choklad, knaprig mandel, muscovadosocker och äkta vanilj. Då låter det väl inte så tråkigt längre? Ska du bara baka en sak i jul så är dessa små guldgula skorporna heta kandidater.

Saffransskorpor med vit choklad och mandel

2 ägg
1 dl strösocker
1 dl muscovadosocker
1 kuvert saffran
1 tsk ekoloogiskt vaniljpulver
100g smör, rumstempererat
100g vit choklad
1 dl mandel
1 tsk bakpulver
5.5 dl vetemjöl
1 nypa salt

Mortla saffran med en tsk av sockret. Vispa ägg, socker och vaniljpulver fluffigt och tillsätt saffranet. Hacka chokladen och mandeln grovt och rör ihop med det mjuka smöret.

Vispa ihop äggvispet och smörblandingen. Sikta i bakpulvret, mjölet och saltet. Rör ihop till en deg.

Dela degen i två och platta ut till två längder på en bakplåtsklädd plåt. Grädda på 200 grader i 15 minuter.

Ta ut plåten och skär längderna i ca 1 cm breda skorpor. Lägg ut skorporna på plåten och sätt in i ugnen. Stäng av ugnen och ställ ugnsluckan på glänt. Låt plåten stå i ugnen tills den är helt sval och skorporna har torkat till spröda små saker.

Julklappstips till alla (oss) matglada

Jag är världens sämsta julklappsköpare. Jag får verkligen kämpa för att komma på minsta lilla gåva. Min mor däremot, är begåvad med en riktig talang. Hon lyckas år efter år att pricka sådär rätt. Förra året prickade hon lite extra rätt, då hade hon införskaffat "Eat Sweden" till mig. Vilket är en söt, liten bok som ger dig rätten att äta på 12 utvalda restauranger i Stockholm och få två varmrätter för en. Nu är året snart slut och vi har tyvärr inte lyckats äta oss igenom alla men vi har ändå klarat av 8 av 12. Flera av restaurangerna var helt nya bekanskaper och det har varit många positiva överraskningar. Bland annat var Pontus! som jag skrev om förra veckan, en av de 12. Priset på boken är något förhöjd i år och du får betala strax över 300-lappen (om det fanns en sådan) vilket är intjänat efter 2 middagar. Det här är den perfekta julklappen till alla oss som gillar mat eller att äta ute, eller båda två. I år finns en bok för Stockholm, en för Göteborg och en för Skåne. Det är mitt tips i år, och inte ens det kan jag ta åt mig äran för, som sagt jag är världens sämsta julklappsköpare.

Jullunch med mammas rödkål

Nej jag har inte dött, jag har varit i Finland. En helg med helsingforskryssning har orsakat tystnad på bloggen men nu är jag tillbaka. Trots ett halvbra julbord på viking line blev det jullunch när jag kom tillbaka idag. Mamma hade gjort en av sina (få (förlåt mamma)) specialiteter: Rödkål. Den här kålen blir söt och god. Jag har väldigt svårt för sötsurt, den rödkålen som oftast finns på julbord gillar jag inte speciellt mycket. Det finns nog dem som tycker att detta är alltför sött men jag älskar att man förstärker kålens egna söta smak med den karamelliga sirapen. Dessutom är det perfekt att kunna använda skinkspadet från julskinkekoket.

Mammas rödkål

1 mellanstort rödkålshuvud
smör
0.5-3/4 dl
1 dl skinkspad
salt

Strimla rödkålen fint. Stek hälften av kålen i smör, när den börjar mjukna ringlar du över hälften av sirapen strör över lite salt.

Flytta över kålen till en liten kastrull och gör sedan samma sak med resten av kålen.

När all kål är i kastrullen tillsätter du skinkspadet. Låt kålen koka tills den är helt mjuk och smaka sedan av om det behövs mer salt.

Enligt mamma är kålen godast när man värmer upp den för tredje gången då den är så där "riktigt gojjsig".

Sanningen om den skamlige julbloggaren

Jag måste erkänna en sak. Under juletider blir jag en värdelös matbloggare. Det är nämligen så att jag och min familj varje år lämnar landet halvvägs in i julmånaden. Den 16 december så kliver vi på planet ner till vårt älskade Thailand, där vi är lyckliga nog att ha ett nybyggt hus väntande på oss. Det där flyget har vi klivit på sedan 2000 då vi för första gången förälskade oss i folket, maten och stränderna. Och nu har vi alltså byggt ett eget hus på den lilla ön Koh Lanta.

Därför blir det aldrig särskilt mycket julmat här i stugan. Ingen egeninlagd sill, ingen janssons, inga hemgjorda köttbullar och definitv ingen Ris ala Malta (det tycker nämligen ändå ingen av oss om). Så de som har gått och väntat på alla dessa recept får se sig svikna. Dessutom blir det ännu mer knapert i år eftersom vi brukar ha ett glöggmingel med massor av glögg-tapas och julgodis men detta år hölls den på annan ort. Och visst åt jag årets första lussebulle idag men jag måste generat erkänna att den togs från frysen och var en rest från förra årets julbak.....okej du som trodde att jag var en riktig matbloggare och nu får alla din illusioner raserade får sluta läsa nu det är ok. Men erkänn att det är lite coolt att lussebullar håller sig i ett år i frysen, efter några sekunder i mikron smakade den som nybakad!

MEN, vi har gjort en julskinka och inhandlat apotekets julsenap så nu äter vi vörtmackor med julskinka i tid och otid här hemma. Och kanske blir det liiiite julgodis i alla fall, vi är ju hemma i 2.5 veckor till faktiskt. Jag tänkte att det var bäst att förvarna, ni som väntar på ris ala malta kan sluta vänta. Men ni som vill ha lite mattips från en solig Thai-ö (vi har både eget kök och galet många bra restauranger i närheten) får gärna hålla ut.

Men fram tills dess ska jag jula så mycket det bara går, det vill jag lova!

Det vankas restaurangbesök

Imorgon har vi bokat bord på Pontus! som en försenad födelsedagsmiddag för mamma. Jag har såklart inte kunnat hålla mig utan spanat in menyn på hemsidan, mycket tyder på att jag kommer sitta med beslutsångest klockan 19 imorgon kväll.

Kvällens middag blev en gammal favorit som jag inte nog kan understryka hur god den är! På söndag är det första advent och jag har inte så mycket som närmat mig en endaste saffranspåse eller kanelstång. Däremot har jag tjuvstartat med Blossas årgångsglögg smaksatt med clementin. Smakar glögg och ger julkänsla. Ungefär så mycket som mina mindreåriga, icke-glöggälskande smaklökar kan drista sig till i omdöme. Inte äcklig i alla fall.

Födelsedagsdessert till en chocoholic: Fransk chokladtårta med dulce de leche och nötter

Idag fyller min älskade mamma år. Och efter diverse turer så slumpade det sig så att det bara bara var jag och mamma som satte oss ner för födelsedagsmiddag. Men det hindrar oss inte från att äta en gourmetmiddag. Mamma har oftast inte så starka åsikter kring vad hon gillar för mat. hon är väldigt bestämd med vad hon inte gillar men när man frågar vad hon önskar för mat eller om man ber henne välja mellan två olika kryddningar så blir oftast svaret ett flyktigt "Välj du, det spelar ingen roll för mig". Det finns däremot en del av måltiden som hon är rysligt bestämd kring och det är efterrätten. Då ska det vara choklad. Ingenting annat än choklad i olika former. Helst mörk. Eftersom jag älskar min mamma och vill se henne glad så kan jag inte göra annat än kapitulera inför chokladbegäret och dra till med drottningen bland mäktiga, tunga, chokladiga tårtor; Fransk chokladtårta. Jag ska väl inte sticka under stol med att jag inte direkt säger nej till choklad. Faktum är att det förmodligen är bland det bästa jag vet. Det märks att vi är släkt hon och jag.

Fransk Chokladtårta med dulche de leche och nötter
1 ganska liten kaka för 8-10 personer

125g smör
125g mörk choklad (Jag använde 90%-ig)
2 stora ägg eller 3 små
1 dl socker
2 msk mjöl
1 tsk havssalt

1 dl vispgrädde
0.5 dl mjölk
3 msk ljus sirap
100g mörk choklad

Till servering
Dulche de leche
Salta nötter, tex. cashew eller jordnötter

Smält smöret och chokladen i vattenbad.

Vispa äggulorna och sockret tills det är ljusgult och fluffigt. Vispa äggvitorna till ett styvt skum.

Rör ihop äggulorna med chokladsmöret. Vänd ner chokladsmeten i äggvitorna och rör till en jämn smet. Sikta ner mjölet och tillsätt saltet i hela flingor.

Klä en form med smörpapper. Jag använde en mindre form ca 20x20. Häll i smeten och grädda i 20-25 minuter på 175 grader. Ta ut kakan och låt den svalna och ställ sedan in den i kylen.

Koka upp grädden, mjölken, och sirapen. Hacka chokladen fint. Dra av kastrullen från plattan och tillsätt chokladen och låt den smälta i gräddmjölken.

Häll glasyren över kakan och ställ in i kylen igen. Låt den stå över natten så blir den godast.

Vid servering skär du portionsbitar och ringlar över dulche de leche och strör över hackade nötter.

Tillfredsställer även det värsta chokladbegäret!

Högtider värda att firas

Jag är inte så mycket för att fira konstruerade högtidsdagar som alla hjärtans dag, "ostkakans dag", "kladdkakans dag" osv. Men vissa dagar kan jag tycka är helt ok att fira. Som Kanelbullens dag till exempel (läs: jag tycker bättre om kanelbullar än ostkaka). När den dessutom infaller på en söndag kan man ju till och med vara husmoderlig och baka egna bullar. Varje gång jag bakar bullar (vilket sker ungefär en gång om året - 4 oktober) så undrar jag varför jag inte gör det oftare. Det är ju så gott!

Idag gjorde jag en klassisk vetedeg med kardemumma med två ändringar: jag tillsatte smöret rumstempererat i degen istället för att smälta det först och jag bytte ut det vanliga strösockret mot muscovadosocker.

Bullarna blev extra goda av den lite lyxigare fyllningen, en kombination av ett recept från

paindumartinMartin och egna preferenser.

Fyllning till sjukt goda kanelbullar För ca 40 mellanstora bullar

150g smör

1dl Muscovadosocker

1dl strösocker

2msk kanel

2 krm ekologiskt vaniljpulver

150g mandelmassa

Blanda samman alla ingredienser utom mandelmassan och bred ut över den utkavlade degen. Riv över mandelmassan och baka ut bullar i valfri form.

Gott till kräftan

I helgen frossade jag kräftor med min bror. Utanför Kristianstad där han har en liten sommarstuga har han turen att bo granne med ett par som odlar egna kräftor. För tredje året i rad investerade han i några kilo, efter att ha kokat kräftorna, kokat upp en lag med porter, salt socker och såklart dill så fick kräftorna stå och dra i lagen. De är nog de godaste kräftorna jag har ätit. Till och med godare än de vi kokade förra året. Men jag åt tills jag kände att jag aldrig mer vill se en kräfta. Äsch, det har nog ändrats till nästa år. Kanske till nästa vecka.

Till kräftorna gjorde vi lite olika tillbehör (egentligen överflödigt men det är ju så roligt!) tex. en västerbottenpaj pimpad med smörstekta kantareller, det är den so msyns på den mörka bilden ovan. En favorit från förra året fick hänga med även i år: Kryddostgifflar med valnötter. Superenkla att göra, goda och ett lite roligare alternativ till de vanliga rostmackorna.

Kryddostgifflar med valnötter 24 st

1 pkt smördegsplattor (brukar vara 6 st plattor)

100 - 150 g riven kryddost

50 gram grovhackade valnötter

1 ägg, uppvispat

hel kummin

flingsalt

Tina smördegen och kavla ut till dubbel storlek (ungefär).

Dela plattan först på hälften så att du får två kvadrater. Dela sen kvadraterna på diagonalen.

Pensla trekanterna med ägg och lägg lite kryddost och valnötter på den breda delen av triangel, på basen av pyramiden såattsäga.

Rulla ihop trekantern till någon sorts gifflar (börja rulla från den breda sidan). Här brukar det gå utför för mig, men så länge du ser till att inte all fyllning riskerar läcka ut i ugnen så är ju det där med utseendet inte så viktigt.

Lägg gifflarna på en plåt försedd med bakplåtspapper och pensla med lite ägg. Strö över hela kumminfrön och några flingor salt. Grädda på 200 grader i ca. 15 minuter tills gifflarna är fint guldiga.