tisdag 22 juni 2010

Studentbuffé del 5: Sparris- och parmesanpaj (och matbloggarens dödssynd)

Paj är jag egentligen ingen fan av, tycker oftast att det blir för mycket pajskal och antingen är skalet alldeles för degigt och undergräddat eller så smular det bara sönder och blir en enda oreda på tallriken. Ja, det är nog just pajskalet som är det stora abret i min relation till pajen. Men det går inte att komma ifrån att det är en fantastiskt tacksam bufférätt. När jag så kom över detta pajrecept i en bok här hemma "odlarens kokbok" så lät det ju så gott, sparris och parmesan låter betydligt lyxigare än vad jag associerar med paj. Men, det där med pajdegsabret kvarstod ju. Nu måste jag erkänna en synd, i matbloggskretsar kanske till och med en dödssynd. Jag köpte färdig mördeg. Förlåt men den låg där i affären så lockande färdigkavlad. Det pinsammaste av allt är att jag gillade den. Den blev inte alls som klassisk pajbotten, den blåstes liksom upp längskanterna och blev spröd men ändå inte smulig och precis lagom tjock. Lite som en hybrid av mördeg och filodeg. Ni får sluta läsa min blogg nu om ni tycker att jag är förkastlig som inte bakar egen mördeg. Men, jag drog en lättnadens suck när jag plockade på mig mördegsrullarna i affären och en klump i magen försvann, en klump av okavelbar mördeg. Pajen då? Den blev riktigt god, inte bäst på buffén men fantastisk för att vara paj.

Sparris- och parmesanpaj

En sats mördeg

250g sparris
1 knippe salladslök
3 ägg
2 dl grädde
75g riven parmesanost
salt
peppar

Tryck ut degen i en pajform och förgrädda på 200 grader i 10 minuter. Skär av det grövsta på sparrisen längst ner. Skär sparrisen och salladslöken i 5 cmbitar och förväll i en minut. Fördela sparris och lök i pajformen. Blanda samman äggen, grädden, osten och kryddorna. Häll över stanningen i formen och grädda i ugnen ca 20 minuter eller till pajen har stannat och fått fin färg.

Och förresten, jag ändrade mig, sluta inte läsa min blogg är ni snälla. Jag ska bättra mig, snart kommer en passionsfruktspaj som jag faktiskt vågade mig på att göra pajskalet till, helt själv. Så hang in there.

3 kommentarer:

  1. Vi gillar dig ändå ;). Och pajskal är ett förbaskat aber. Skrev faktiskt om det så sent som tidigare idag, då jag själv begick en annan synd - att publicera ett recept utan annat än en lånad produktbild som illustration...

    SvaraRadera
  2. Utmärkt lösning! Jag läser vidare..:-)

    Anna Sö

    SvaraRadera
  3. tittar in o önskar dej en glad midsommar:)

    SvaraRadera