Liten sallad på päron, wiskeyädel och pecannötter

Vi börjar väl från början med rätt nummer ett i gårdagens kavalkad. Det här är verkligen inget avancerat och jag har bloggat om liknande tidigare. Men jag tycker ändå att denna lilla sallad förtjänar ett till inblogg för kombinationen päron, grönmögelost och nötter är verkligen ett lyckat triangeldrama. Den passar dessutom bra som här: i ett litet glas som aptitretare. Tricket är att låta alla ingredienserna vara ganska smått skuret så att man kan få in alla smaker i en sked.

Liten sallad på päron, ädelost och pecannötter
2 aptitretarglas

1 päron av fast sort, typ Kaiser eller Conference
ca 50g ädelost, Kvibilles Wiskeyädel är riktigt bra
en liten näve blandade blad (spenat, ruccolar osv.)
en liten näve pecannötter, valnötter går bra de med
olivolja
flytande honung
salt peppar
eventuellt balsamicosirap

Tärna päronet ganska smått, smula ädelosten och grovhacka nötterna. Blanda en skvätt god olivolja med lite flytande honung till en dressing. Blanda päron, ost, sallad och nötter med dressingen och en nypa havssalt och svartpeppar.

Fördela i glas (jo, det går bra att äta den ur små skålar eller tom. på tallrikar också men då behöver man inte skära allt så smått) och avsluta eventuellt med att ringla över lite balsamicosirap.

Fredagskavalkad

Fredagsmys och inspirationen rann till vilket resulterade i en kavalkad av smårätter. Ibland är det mycket roligare att äta många små rätter än bara en eller två stora. Ingen av rätterna innehåller egentligen några svårigheter eller konstigheter men jag är ruskigt nöjd med resultatet. Den enda rätten jag egentligen blev besviken över var efterrätten, den fick en mystisk smak som jag inte för allt i världen kunde komma på vad den kom ifrån eftersom det bara var choklad, grädde, mjölk, socker och gelatin inblandat. Kanske ska jag använda en ännu bättre choklad nästa gång. Men föräldrarna petade glatt i sig den och dessutom var den vacker att se på. Här kommer bilder och vartefter kommer även recepten dyka upp.

Sallad på päron, wiskeyädel, pecannötter och honnung.

Ankleverterrine på surdegstoast med hemkokt fikonmarmelad. Terrinen var inte hemgjord, däremot inhandlad till pangpriset 99kr/kg, en stor fet bit för 16 riksdaler. Budgetmat när den är som allra, allra godast för det här var verkligen perverst gott.

Toast Skagen 2.0 - Wilmas dill&lökknäcke med röra på räkor, citronskal, vitlök och crème fraiche

Kvällens höjdare enligt mig: Sammetslen palsternackspuré med tartar på lax och äpple med kavringkrutonger. Nästa gång kommer jag nog att göra den med jordärtskockspuré för att höja den ännu ett snäpp.

Kvällens bimbo enligt mig: vacker på utsidan men insidan var inget o ha. Jag får göra ett nytt försök med chokladpannacotta, på papperet är den ju perfekt för en chokladälskare som jag. Återigen är det dock bevisat att granatäpple är en genialisk frukt - både vacker och god.

Hängmörat på en torsdag!

Ikväll förgyller vi torsdagen med lite helglyx. Svenskt, hängmörat högrev - första gången vi provar det. Liknar inte alls högrev, mört, smakrikt och alldeles för bra för att slänga ner i gryta. Till det åt vi smörfrästa skogschampisar, sallad med peacnnötter och en grön och skön liten röra inspirerad av Nigellas Roquamole (pappa har skrattat åt mig hela eftermiddagen åt mig för att jag envisas med kalla den för det, han låtsas glömma vad det heter för att jag ska upprepa det fyndiga namnet som han finner ytterst roligt). Jag mosade ihop en mogen avokado med några matskedar matyoghurt och en halv bit Kvibille Wiskeyädel och en vitlöksklyfta. Wiskeyädeln är en riktigt trevlig liten ost med mild ädelsmak, ingen utpräglad wiskeysmak precis men jag gillar den och i den här röran passar den bra eftersom den inte tar över avokadosmaken. Det räckte för att jag skulle få helgfeeling en dag för tidigt.

Tom Kha Gai på biff!

Du vet den där kokosmjölkgrytan som är så populär bland alla Thailandsturister, den där med kyckling, kokosmjölk, citrongräs, chili, lime och fisksås - Tom Kha Gai. Och så tänker du dig alla dem smakerna konscentrerade i en saftig liten färsbiff med enn knaprig stekyta som bonus. Då har du en ungefärlig bild av kvällens middag.

Jag tänkte till ordentligt för att kunna utnyttja kokosgrädden som blev kvar från laxgrytan häromdagen och detta resulterade i riktigt goda kycklingbiffar med en ton av citrongräs, lite tuggmotstånd av vårlök, lite sting av chili och allting ömt inlindat i den gräddiga kokosen. Gott så det förslår och det passade perfekt till en sallad på mango, körsbärstomater, vårlök, lime, fisksås och en nypa socker.

Kycklingbiffar med kokos och citrongräs 4 portioner

500g kycklingfärs

1 stång citrongräs

4 vårlökar

0.5 röd chili, mediumstark

1 vitlöksklyfta

ca 1 dl kokosgrädde (det översta tjockare lagret när kokosmjölken har skiktat sig i burken)

Saften från en halv lime

2 msk fisksås

salt

Banka sönder citrongrässtången och strimla den så fint som möjligt. Då snackar vi fint för det är inte gott att tugga på en citrongräsklump. Strimla vårlöken i 3 mm tjocka ringlar. Kärna ur och finhacka chilin. Riv vitlöksklyftan fint.

Blanda samman alla ingredienser till en färs. Forma till biffar av önskad storlek, jag föredrar ganska små så att man kan ta flera! Salta lite extra på ytan av biffarna och stek dem sedan i en skvätt olja.

Fettisdag med franska semlor

Ingen lär väl ha missat att det är fettisdagen idag? Konditorierna och mataffärerna har påmint oss sedan december eftersom det numera är då man börjar sälja de småt gräddburgarna. Jag själv är en principmänniska och äter endast en semla om året och den äter jag på fettisdagen. Basta. Därför gäller det att verkligen välja denna enda semla med omsorg. I år var valet självklart, så fort jag såg på mitt favoritbageris blogg att de till sist hade bestämt sig för att baka semlor i år så var valet gjort. Jag mailade direkt och beställde. Det blev Petite France som bakade min semla. Och det gjorde de med bravur må jag säga. Bullen är gjord på surdeg med nymald kardemumma. Den smakade väldigt annorlunda från standardsemlan, inte alls sådär söt utan en väldigt aromatisk brödbulle med kraftig kardemummasmak. Rikligt med mandelmass som är smaksatt med madagaskisk vanilj och hade precis lagom lös konsistens. Grädden var också perfekt, inte den där smörliknande massan som man ibland råkar ut för utan riktig äkta grädde vispad till perfektion. Till sist har semlan den perfekta storleken. Inte sådär stor så att man känner att man aldrig mer vill äta en kardemummabulle med grädde och mandelmassa igen. Utan sådär att man utan spykänslor kan luta sig nöjt tillbaka och konstatera att nu klarar man sig till nästa år också, men visst längtar man liiite tills dess?

Lax i kokosmjölk med zucchininudlar

Det här receptet kanske inte ser så speciellt ut vid en första titt på ingredienslistan, inget som står ut särskilt mycket. Men det här receptet hänger på kvaliteten av dina ingredienser, det är genom dem den här rätten kan lyfta från ett medioker baksidanavSantaMariaprodukter-recept till en fantastiskt aromatisk, gräddig anrättning som får en att drömma sig till en Thai-strand. Därför, använd INTE kokosmjölk från Santa Maria eller Blue Dragon, bemöda dig en tur till närmsta asiatiska butik och köp kokosmjölk antingen av märket Savoy eller Aroy-D. Köp inte färdig currypasta, gör egen! Det är inte så svårt som man kan tro, world wide web är fyllt av massvis med bra currypasterecept (jag vet att jag nu gör det enkelt för mig). Nu känner jag mig lite dubbelmoralisk eftersom jag själv denna gången inte gjorde min egen utan det var en thailändsk liten dam som gjorde den åt mig (köpte med mig den från en marknad på Koh Lanta). Om du verkligen inte orkar göra egen så rekommenderar jag att du när du ändå är i asiatbutiken för att köpa kokosmjölk kollar in deras färska currypastor i färskvarukylen. Pastan på burk smakar bara chili och glutamat. Tro mig, det gör skillnad. Förresten, har sett att det är många matbloggare som har inlett året med att lägga om till GI, här är en rätt till er! Dessutom är det riktig snabbmat.

Lax i kokosmjölk med zucchininudlar 2 portioner

1 ganska liten zucchini
300g skinnfri laxfilé
1 vitlöksklyfta
1 rödlök
1 msk färsk röd currypasta, jag använde mig av massaman currypasta
1 burk kokosmjölk (Savoy eller Aroy-D!)
1 msk fisksås (Tiparos är bästa märket och finns i asiatiska affärer)
0.5 lime
2 keffirlimeblad

Börja med att göra nudlar av zucchini med hjälp av en potatisskalare. Skiva zucchinin på längden men undvik det svampiga kärnhuset i mitten. Lägg nudlarna i ett durkslag och salta, låt de vätska ur medan du förbereder resten.

Skär laxen i kuber, finhacka vitlöken och klyfta rödlöken. Ta bort mittnerven på limebladen och strimla dem så fint du bara kan.

Hetta upp en kastrull eller wok med lite rapsolja. Fräs currypastan någon minut och tillsätt sedan vitlöken och rödlöken. Fräs en minut till och tippa sedan i laxen. Låt laxen bara snabbt få lite stekyta och blandas med curryn och löken.

Öppna kokosmjölken utan att skaka den först. Ta med en sked av det översta locket med kokosgrädde och spara i en liten skål i kylen (den gör vi något gott på senare i veckan). Nu är det bara mjölken vi behöver. Tillsätt kokosmjölken i grytan och låt puttra några minuter. Krama ur zucchininudlarna lite lätt och tippa i även dem i grytan och puttra i någon minut till. Smaksätt med fisksås, pressad lime, och strö över finfinstrimlade limeblad. Klart! Om man är riktigt hungrig och inte på GI-humör så är det ju inget fel med ris till.

Himmelen i en liten glasburk

Halleluja vilken upptäckt jag gjorde idag. Jag strövade omkring i NK Saluhall på jakt efter mellanmål när jag fick syn på de små glasburkarna med söta etiketter. Yoghurt från Franska Laiterie de Vichy helt fri från tillsatser. Jag blev genast nyfiken och var bara tvungen att köpa en, om än bara för den söta förpackningen. Yoghurten fanns i smakerna naturell, körsbär, aprikos, jordgubb och vanilj. Jag valde vanilj, och himmel vad gott. Så här såg det ut i botten av burken när jag hade ätit upp:

Det råder alltså inga tvivel om att det är äkta vanilj som yoghurten är smaksatt med. Själva yoghurten var krämig och alldeles, alldeles fantastisk. Det smakade nästan som crème brûlee eller pannacotta. Burken kostade 14 kronor vilket du kanske inte tycker är jättebilligt men jag vill lova att den lilla glasbyttan ger dig en upplevelse 20 gånger mer eminent än yoggis små plastburkar med industritillverkad jordgubbssmak. Nästa gång (för nu kommer jag börja springa på NK stup i kvarten) ska jag prova den naturella för att riktigt känna smaken. Jag längtar redan.

Update: Nu har jag smakat den naturella, och den var precis lika perfekt krämig som vaniljen. Själva smaken var mild och nästan lite gräddig men fortfarande med yoghurt-syrligheten. Dock tror jag att vaniljen fortfarande är min favorit, den är mer unik i detta stora yoghurtutbud vi har idag och denna krämiga, gräddiga yoghurt passade verkligen perfekt med vaniljstången. Nu har jag även smakerna körsbär och jordgubb i kylen för provsmakning under veckan, vaniljen kanske får konkurrens. Döm om min glädje när jag idag kom till jobbet och upptäckte att även vi har tagit in dessa små glasburkar i vårt sortiment. (hmm...undrar om det är någon av cheferna som läser min blogg...;)).