Min bästa lammcurry

Det här är ett av mina absoluta favoritrecept. Ett sådant där recept som jag snappade upp från någon tidning för flera år sedan och som jag har återkommit till gång på gång. Det är helt enkelt så fantastiskt bra. Det kräver ingen större arbetsinsats och trots att curryn inte koka i tre timmar som många grytor bör så blir den fantastiskt mustig i alla fall. Jag ger er alla ett gott råd - laga denna lammcurry snarast. Och hoppa för guds skull inte över äpplena, det gjorde jag första gången i tron att jag inte gillar frukt i mat, nästa gång när det var pappa som lagade rätten så använde han sig av äpple och det gör världens skillnad utan att smaka frukt, de smälter ner i grytan och bidrar till konsistensen och en välbehövlig syra.

Lammcurry med äpple och bönor 4 portioner

500g grytbitar av lamm, jag använder oftast lammstek
2 gula lökar
3 vitlöksklyftor
1.5 msk curry
1 tsk malen kardemumma
0.5 tsk malen koriander
2 Granny Smith-äpplen
2 msk tomatpuré
2 msk soja
salt
2.5 dl kalvbuljong

0.5 burk svarta bönor
0.5 burk kikärtor, eller om du är praktiskt lagd så tar du en hel burk av bara ena sorten
Vårlök
Turkisk yoghurt
Cous cous

Putsa lammet och skär i ganska små tärningar. Hacka löken och finhacka vitlöken. Skala äpplena och tärna dem.

Bryn köttet i smör och olja och plocka upp ur grytan. Fräs sedan lök och vitlök tills den är mjuk. Tillsätt köttet i pannan igen och tillsätt kryddorna, låt fräsa med i några minuter.

Tillsätt äpplena, tomatpuré, soja och en nypa salt. Fräs någon minut och tillsätt sedan buljongen. Täck grytan med lock och låt den puttra i 40-50 minuter. Späd med vatten om den börjar se för torr ut.

Inför servering kokar du lagom mycket cous cous (vilket är en omöjlighet eftersom portionerna som paketet ordinerar verkar vara gjorde för 5 st Bert Karlsson) och sköljer bönorna och kikärtorna. Vänd i bönorna och kikisarna i grytan och låt dem bli genomvarma. Toppa curryn med strimlad vårlök och servera till cous cous med en klick yoghurt på toppen.

Palsternackssoppa med pecorino, honung och pecannötter

Idag kom jag hem från stan efter en hemfärd som tog alldeles för lång tid (alla som skulle ta sig hem med hjälp av röda linjen mellan kl 17 och 18 vet vad jag pratar om) med en kurrande mage och ett alledeles för lågt blodsocker. Jag hade bestämt mig för att laga soppa till middag och hade planlöst plockat ihop några råvaror i affären. I dessa situationer brukar jag kunna skapa mina mest misslyckade anrättningar. Jag blir hungrigt otålig, sliter till mig allt jag tycker ser gott ut i kylskåpet, och sen står jag där med en schizofren maträtt med både en, två och tre ingredienser för mycket. Kvällens soppa höll på att bli en av dessa smärre katastrofer men i sista stund besinnade jag mig och det blev tillslut en riktigt trevlig liten soppa med en tyvärr inte riktigt lika trevlig färg. Förresten om ni undrar vad det är jag har använt för att få till den skrikiga bakgrunden så är det min kära fars allmänna pensionsbrev.

Palsternackssoppa med pecorino, honung och pecannötter 2 portioner

Den här soppan kan man göra hur mycket roligt som hels med. Varför inte servera den i småportioner ackompanjerade av ett chips gjort på parmaskinka till förrätt? Eller bara toppa med några smörfrästa krutonger.

300g palsternacka
en klick smör
5 dl kalvlbuljong (jag tycker att det är mycket godare än grönsaksbuljong)
1 dl mjölk
0.5 dl grädde
0.5 dl riven pecorinoost
1 liten näve pecannötter
1 tsk flytande honung
salt och peppar

Skala palsternackan och tärna i småbitar. Fräs dem i några minuter i smöret tills de precis börjar få lite färg salta och peppra. Häll över buljongen och mjölken och låt koka tills palsternackan är mjuk. Det tar ungefär 10 minuter beroende på hur stort du har skurit din palsternacka.

Mixa soppan slät. Tillsätt grädden och koka upp soppan. Grovhacka nötterna och rör i dem tillsammans med osten och honungen i soppan. Smaka av för att se om det behövs mer salt och peppar.

Ensamhemma-lyx

Igår jobbade jag hela dagen. När jag slutade på kvällen visste jag att inte skulle komma hem till ett dukat bord eftersom jag resten av familjen besöker Kalmar över helgen. Så när jag då stod där och skulle köpa med mig middag hem så gick jag runt och studerade utbudet. Blev det Billy's pizza? Blev det grillad kyckling med potatissallad på burk? Näpp det blev en hummer. Vi sålde våra tinade nyårshummrar för 59 kronor styck, en färdigpaketerad sallad kostade 49 kronor.

Lite lyx var jag värd efter en lång arbetsdag.

Svart bönsalsa med avokado, karamelliserad lök och pecannötter

Så till den utlovade bönsalsan som vi åt till korvarna igår. Framförallt i Storbritannien är det ju ganska vanligt att man äter karamelliserad löksky till sina bangers and mash. Nu är det ju här ganska långt ifrån lökskyn men det jag idén jag försöker få fram är att söt lök passar till rejäla korvar. Den mjuka avokadon och de mjuka bönorna tillsammans med de knapriga nötterna och den söta löken gjorde sig riktigt bra framförallt till vitlökskorven men jag tvivlar inte på att den har ändlösa proteinkamrater.

Svart bönsalsa med avokado, karamelliserad lök och pecannötter

1 rödlök

1-2 tsk socker

1 msk balsamvinäger av god kvalitet

1 burk svarta bönor

1 mogen avokado

1 liten näve pecannötter

olivolja

flingsalt

peppar

Grovhacka rödlöken och hetta upp en skvätt neutral olja i en panna på medelvärme. Fräs löken långsamt tills den börjar mjukna. Strö över sockret och låt det karamelliseras, rör inte om så mycket under tiden. Häll sedan över vinägern och låt den puttra in, strö över en liten nypa salt. Smaka av löken om det behövs mer socker eller vinäger. Låt löken vila i pannan medan du gör resten av salsan.

Skölj bönorna. Tärna avokadon. Grovhacka pecannötterna. Blanda bönor, avokado, nötter och den ljumna löken. Smaksätt med en skvätt god olivolja och salt och peppar. Some Gordon Ramsey skulle ha sagt (om han hade kunnat uttala det): Svart bönsalsa med avokado, karamelliserad lök och pecannötter - done!

Taylor&Jones Revisited

Jag, tillsammans med andra har tidigare skrivit om Taylors på Kungsholmen. Detta korvmekka som har frälst Stockholms alla matnördar. Nu blev det där smaka-sig-igenom-sortimentet-projektet lite satt på is när jag lurades smaka Latinska Livsmedel i Hötorgshallens chorizo som jag föll totalt pladask för. Dessutom så upptäckte jag att jag inte så ofta har vägarna förbi Kungsholmen. Men jag gjorde i alla fall en liten insats ikväll då jag vågade mig på två nya sorter: Savory Mustard - en fläskkorv smaksatt med senapsfrö och ingefära. Beef with garlic - ja det var precis vad namnet antyder. Båda två mycket goda korvar, men min absoluta favorit var Beef/Garlic-korven. En vacker mörkröd korv, välkryddad med mycket vitlök - en korv i min smak helt enkelt! Till detta åt vi en god bönsalsa på svarta bönor, avokado, karamelliserad rödlök och pecannötter. Men det blev så god att den blir förärad ett eget inlägg!

Plåster på såren: matkaravanlax

Jag har lite dåligt samvete för att jag skrev ner matkaravanen så häromdan. När jag stod med ett paket billig lax som behövdes ätas upp i tisdagskväll så tänkte jag därför på vår självcentrerade, välmenande guide och tänkte att det minsta jag kan göra är att i alla fall laga mat efter ett av tipsen han gav. Visserligen är det ingredienser jag hat använt tillsammans flertalet gånger tidigare, men ändå, jag hade kanske inte påmints om deras storhet utan vår guides påminnelse?

Laxen är så enkel att det inte behövs något recept: tärna skinnfri laxfilé i kuber. Blanda sweet chilisås med färskpressad lime och några droppar (varning för överdos!) sesamolja. Fräs laxkuberna snabbt i lite neutral olja i en panna på hög värme. Häll över såsen och vänd runt tills det är genomvarmt. Klart!

Till laxen åt vi ett grönsaksfräs som blev riktigt god tack vare en av alla dessa otaliga chilipastor som jag har hittat på Asia Market (som jag inte hittade genom karavanen....nej nu får jag sluta!) "Chilipaste in soybean oil" av märket Maesri. Skar broccoli, aubergine, paprika och lök i ät-vänliga bitar. Fräste finhackad vitlök i en rejäl skvätt olja och klickade sen en matsked av chilipasta. När pastan fått fräsa en minut så åkte grönsakerna i och fick bli lagom ätmjuka. Sen stänkte jag över svampsoja och fisksås. Klart! Vet inte om det blev så mycket plåster på såren för karavanen? Men god middag till oss i alla fall och om jag ska vara ärlig så tror jag inte att karavanen spiller några tårar över mig.

Rapport från matkaravan

Igår gick jag så äntligen en mataravan, något som jag har velat göra minst sagt länge. Temat var sydostasien trots detta gjorde vi en avstickare till Hötorgshallen för att smaka turkisk meze, grekiska oliver och sydafrikanska russin. Vandringen inleddes dock inne på OMI Foods på olofsgatan där vi fick smaka tofu med samma konsistens som bryllépudding smaksatt med sesamolja, hoisinsås och två sorters vårlök. Mycket gott , men jag hade föredragit en fastare konsistens på tofun. Vandringen avslutades ett stenkast därifrån på Asia Maret på Olof Palmes gata, så nog vi fick vår slev av sydostasien också. Tyvärr så blev jag rätt besviken på vandringen. Det var absolut inte dåligt men jag tyckte att nivån var lägre än vad de flesta av deltagarna verkade vara på. Vår kunniga guide var desvärre allt annat än lyhörd och en stor del av vandringen gick åt till att berätt om hans egna middagsbjudningar och vilka han är bäst kompis med av handlarna i Hötorgshallen. Det hade varit lätt att ta reda på lite mer om vilken nivå vi deltagare låg på matlagningsmässigt bara genom att ställa en så enkel fråga som "har ni varit i de här affärerna tidigare?". Jag vet redan att det är skillnad på italiensk basilika och thaibasilika och jag hade väl hoppats på att istället för att få tipset "när ni ska bjuda era italienska vänner på en caprese, gör för guds skull då inte misstaget att ta fel på thaibasilika och den italienska versionen" snarare få höra något i stil med "pröva att byta ut den traditionella italienska basilika mot den thailändska versionen i din caprese så får du en helt ny smakupplevelse" (jag serverades nämligen på en thailändsk restaurang en bruschetta med thaibasilika och visserligen smakade det inte klassisk bruschetta men synnerligen angenämnt, och det är väl det man vill åt?).

Missförstå mig inte, det här är definitvt inte en sågning, men med mina höga förväntningar så blev jag smått besviken. Framförallt för att jag gick därifrån och inte kände att jag hade lärt mig särskilt mycket. Jag hade ju hoppats ha full koll på alla guldklimpar i Stockholms Lilla Asien efter karavanen. Den största behållningen var nästan den fina lilla boken man fick med sig därifrån som till stor del liknar ingrediensregistret som inleder Lisa FWs Ditt nya skafferi. Precis sådant som jag hade hoppats få under vandringen, ingredienser som jag knappt har hört namnet på tidigare och korta, enkla tips hur jag använder dem och bra märken på alla dessa asiatiska såser osv. En del tips fick jag dock från karavanen och jag kommer nog springa lite mer på OMI Foods i fortsättningen, hittils har jag Asia Market varit min favvo men Loy som äger OMI verkade otroligt kunnig.

För dem som är nybörjare i det asiatiska köket så är det här förmodligen en ganska bra upplevelse, dock en ganska dyr sådan. Jag tyckte inte riktigt att de 350 kronorna motiverades. Men det är ju alltid trevligt att knalla runt i Stockholm med matintresserade entusiaster. Dessutom så fick vi lite kändisspotting genom vår danske medvandrare.