tisdag 6 april 2010

Bastard

Precis som Jesus hunnit med under helgen så har även jag nu återuppstått. Efter fem dagar hos bror min i Malmö, fem dagar fyllda med god mat så är jag mer än nöjd med påsken. Det hela inleddes med ett besök på den omsusade brutalbistron Bastard. Konceptet är nose to tail vilket innebär att menyn innehåller styckningsdetaljer som oftast inte förekommer på matsedlar. Och det kanske inte behövs nämnas att det är kött som gäller på restaurangen. Jag var nästan lite nervös innan, jag menar när man ska gå på en restaurang vars recensioner mest handlar om grisfotspaj så kan man väl inte vara annat än lite pirrig? Väl där så visade det sig att menyn inte var lika brutal som väntat. Även om en av förrätterna benämndes "Grissvans, rädisor" kort och gott.

Det blev ingen grissvans för min del men väl ett grillat oxhjärta på smörstekt toast med pocherat ägg och färsk pepparrot. Inälvsskeptiker med inte alltför avancerad köttkunskap skulle glatt tugga i sig hjärtat som inte alls har någon svampig konsistens eller leversmak. Perfekt rosastekt men ändå tyckte jag inte att själva hjärtat lämnade något bestående inttryck (förutom att jag nu kan skryta med att ha ätit oxhjärta, halva orsaken till varför jag beställde det). Däremot var ägget perfekt pocherat, brödet härligt smörmättat och pepparroten alldeles nyriven. Totalt sett en utmärkt förrätt men inget hallelujah-moment.


Vidare till varmrätten. Här måste jag erkänna att bror min drog vinstlotten, vilket han själv efter provsmakning av de båda rätterna inte var sen att meddela. Jag beställde gryta på kanin, kikärtor, purjolök, den majorkinska korven Sobrasada och aioli. Sobrasadan gav grytan den största delen av sin smak. Aiolin var gudomlig, kikärtorna tyvärr lite underkokta enligt mig och kaninen något torr. Smaken var riktigt god men blev lite enformig efter ett tag eftersom allting liksom smakade likadant. Bror min beställde istället lammbog som hade fått gått lääänge i ugnen tills den blivit sönderfallande mör. Tillsammans med spenat, morotsvinägrett och parmesan levererade den verkligen fantastiska smaker. Det är nog detta man som Bastard-besökare ska satsa på - de rejäla köttstyckena. Det gör dem riktigt bra.


Som avslutning blev den en crottin de chevre ugnsgratinerad med honung och timjan. Smältande getost med honung kan liksom inte bli annat barnsligt gott. Det blev det heller inte.

Mitt helhetsintryck av Bastard är att det är en riktigt trevlig restaurang som trots att det var fullsatt aldrig blev störande högljudd. Snarare känner man sig förflyttad till en livlig Parisisk bistro fast med betydligt trevligare personal än dess franska motsvarighet. Maten är rejäl med stora portioner och kraftiga smaker. Väljer man de enkla kötträtterna med rena smaker där köttet står i centrum så får man underbar mat till rimligt pris. Jag kommer definitivt gå hit igen, då ska jag slå till på en Bastardplanka med kaninrillette. Till alla er lyckligt lottade Malmöbor riktar jag uppmaningen att slå till på en afterwork-planka snarast. Något trevligare har jag just nu svårare att tänka mig.

onsdag 31 mars 2010

Gryta på märgpipa med rött vin och varmrökt sidfläsk


Äntligen börjar det lagas lite riktigt mat här hemma igen. Efter en efterlängtad shoppingrunda i Hötorgshallen kom jag hem med ett stycke benfri märgpipa, en überfin bit varmrökt sidfläsk, ett knippe morötter och ett gäng skogschampinjoner. Jag veet att våren är här och vi nu ska gå över till fräscha sallader med vårprimörer och andra lättare anrättningar. Men nu var jag dödligt sugen på en mustig gryta. Och vilken gryta det blev! Precis så där tillfredsställande rökig och tallriksslickargod. Tillsammans med en smörig palsternackspuré blev det en perfekt start på påskledigheten. Imorgon drar jag till bror min i Malmö och torsdagskvällen kommer att spenderas på den omskrivna Bastard. Livet kunde varit sämre.
Gryta på märgpipa med rött vin och varmrökt sidfläsk
ca 800g benfri märgpipa
2 gula lökar
50g varmrökt sidfläsk
2 morötter
1/4 rotselleri
4-5 dl rödvin
1-2 dl kalvbuljong
salt
peppar
Inför servering
2 msk mörk soja
1 msk tomatpuré
0.5 msk kalvfond
1-2 msk maizena
Varmrökt sidfläsk
2 nävar champinjoner/skogschampinjoner
Sätt ugnen på 125 grader. Skär köttet i bitar och hacka löken. Tärna sidfläsket i cm-stora bitar. Skala morötterna och rotsellerin. Dela rotfrukterna några gånger, bitarna kan vara ganska stora så att de lätt kan plockas upp ur grytan senare. Lägg köttet i en ugnstålig gryta med lock och tillsätt även löken, rotfrukterna och fläsket. Fyll på med vin och buljong så att allt är täckt med vätska. Salta och peppra lätt. Sätt in i ugnen i ca 3-4 timmar.
Ta ur grytan ur ugnen och sila av vätskan ner i en kastrull. Plocka bort rotfrukterna från köttet och fläsket. Tillsätt soja, tomatpuré och kalvfond till vätskan i kastrullen. Reducera ner i någon kvart medan du fräser på lite tärnat sidfläsk och champinjoner som du kan toppa varje portion med. Red av grytvätskan med maizena och tillsätt återigen köttet och fläsket. Smaka av med salt och peppar.
Servera gärna tillsammans med någon form av puré, t.ex. palsternackspuré eller potatispuré. Toppa med de knaperstekta sidfläsktärningarna och smörfrästa champinjoner.

måndag 29 mars 2010

Invigning och lyx

Jag är tillbaka! Och det med pompa och ståt, igår invigdes nämligen spisen. Premiär för induktion hos oss. Lite krångligt i början med touch screen på knapparna men det ger sig nog med tiden. Snabbt går det i alla fall. Det kändes rätt att den efterlängtade spisen fick inviga sin tillvaro i vårt kök med en lyxig klassiker som Biff Rydberg. Inte vilken Rydberg som helst utan en gjord på hängmörad oxfilé och rotsakspytt. Vi fick tag på ändbitar av svensk, hängmörad oxfilé för 149kr/kg istället för 599. Ett riktigt fynd eftersom köttet var läskigt gott.

Rotfrukter plus potatis tärnades, förvälldes och stektes i smör. Gula lökar hackades och fick sedan steka lååångsamt tills den nästan smälte. Köttet tärnades i munnsbitar och stektes tills de fortfarande var rosa. Alltsammans toppades med en äggula och lite riven pepparrot. Senapsgrädden (som jag inte är så förtjust i) byttes mot fullfet crème fraiche som smaksattes med en rejäl sked dijonsenap och en nypa salt och peppar. Nu börjar jag komma upp på banan igen känner jag. Lägg även märke till att jag kunde fota i dagsljus när vi åt middag. Det finns hopp!

torsdag 25 mars 2010

Have mercy on me

Sista detaljerna i köket verkar aldrig bli klara och till på köpet har vårt trödlösa internet lagt sig ner och dött. Så har överseende med att det kommer att bli glest mellan blogginläggen den närmsta tiden. I'll be back.

tisdag 23 mars 2010

Snabb mat inte snabbmat

Scenario: du är påväg hem och klockan är redan middagsdags eller kanske till och med passerad middagstid. Blodsockernivån är i botten och du vill bara ha mat nu, inget tjafs med stekpannor eller väntan på att ugnar ska bli varma. Den endla lösningen är inte McDonalds eller eller findus färdigrätter (även om det inte behöver vara något fel med det jag tycker bara personligen att det finns roligare allternativ). För snabb mat behöver inte innebära snabbmat, skillnaden är väsentlig. Igår uppstod denna situation här hemma men med lite snabb shoping innan hemfärd så var middagen fixad en kvart efter det att jag gått in genom ytterdörren. Gott som tusan var det också.

Wrap med varmrökt lax, avokado och fetaost
Inga mängder anges eftersom du helt kan anpassa receptet efter hur många som ska äta och efter din egen smak, ös på av det du gillar bäst!

Wraptortillas (på bilden är fullkornstortillas använda)
Romansallad
Tomat
Rödlök
Avokado
Ruccola
Varmrökt lax
Avokado

Dressing
Naturell yoghurt
vitlök
honung
salt peppar

Börja med dressingen: Riv vitlöken ner i yoghurten och smaka av med honung, salt och peppar.

Lägg några romansalladsblad mitt på tortillan, på med några tomatskivor och strimlad rödlök. Fortsätt med skivad avokado och en näve ruccolasallad. Ringla över dressingen. Dela laxen i mindre bitar och mikra dem i några sekunder så att de blir ljumna. Fördela laxen i wrapen och smula över rejäla bitar fetaost. Salta, peppra och vik ihop till en rulle.
Klart!


söndag 21 mars 2010

Lammrostbiff med rosmarin, vitlök och kalamataoliver


Lammrostbiff är fortfarande en ganska ovanligt styckningsdetalj men den här veckan hade vi superpris på den på jobbet. Jag gillar lammrostbiff, dem är så små och söta och det är lite mysigt att alla får varsin liten rostbiff. Lamm, rosmarin och vitlök är en klassisk kombination, lägg till lite kalamataoliver på det så blir det ännu lite godare. Tillbehöret spelade också en ganska stor roll i kvällens middag: vi åt en version av Smaskens ugnsrostade potatis med sardeller och parmesan med skillnaden att vi bytte potatisen mot blandade rotfrukter. Sammantaget var alltså de framträdande smakerna vitlök, rosmarin, kalamataoliv, sardeller och parmesan. Behöver jag säga att det var gott?

Lammrostbiff med rosmarin, vitlök och kalamataoliver. 4 personer

4 lammrostbiffar, de brukar väga ca 150g
En näve kalamataoliver
2-3 vitlöksklyftor beroende på hur feta dem är
3 kvistar färsk rosmarin
flingsalt
olivolja
smör

Putsa rostbiffarna och salta dem runtom. Kärna ur oliverna och hacka dem tillsammans med vitlöken och rosmarinen tills du har en finhackad blandning av de tre. Bind hacket med en skvätt god olivolja. Vänd runt rostbiffarna i hacket och bryn dem sedan snabbt runtomkring i smör. Låt dem sedan gå färdigt i ugnen på 120 grader tills innertemperaturen är runt 56 grader.
Lammet passar till rostade rotfrukter eller grönsaker med sardeller och parmesan eller varför inte en krämig risotto om du är på det humöret.

fredag 19 mars 2010

Nu ska det åter sättas degar

I och med att köket nu börjar närma sig sin fulla glans (även om de sista detaljerna verkar ta år att slutföra!) så kan jag snart börja förgylla våra frukostar med hembakat bröd igen. De här månaderna har i och för sig varit ett trevligt tillfälle att prova bröd från lite olika Stockholmsbagerier (där för övrigt Petite France Valnötsbröd blev den stora vinnaren) men eftersom det är så roligt att baka bröd så äter vi vanligtvis inte något annat än mitt hembakade. Nu har jag dessutom klickat hem Brunkebergsbagaren Heléne Johanssons bok Bröd från Brunkebergsbageriet. En riktigt fin bok som jag tycker tar brödbaket till en ny nivå. Heléne rekommenderar tex. vilket bröd som passar till Kalops och vilket som passar till gravlaxtoasten. Eller bara som vanlig frukostmacka. Nu vill jag bara packa upp min hushållsassistent så jag kan sätta igång direkt. Se bara här, cashew- och fetabrödet kommer jag definitvt att göra: