Thanksgiving del 2: Alla dessa ändlösa casserolls

Jag har upptäckt en fascination hos södernborna. Blanda alla möjliga sorters ingredienser, gärna flera halvfabrikat, tillsätt generösa mängder grädde eller smör eller brödsmulor eller gärna alla tre. Stjälp upp allt i en ugnssäker form och toppa med lite mer smör. Grädda i ugnen och ta da! A Casserole! De kommer i alla möjliga former och färger, i princip allt som är bakat i ugn kallas casserole. Något jag skulle kalla ugnsomelett med spenat kallas här för egg and spinach casserole.

Det verkar som att Thanksgiving är högtiden då södernborna verkligen får utlopp för sin besatthet. Jag tror jag plöjde igenom ett tiotal olika casseroles under denna helg. Jag är väl måttligt förtjust i dessa anrättningar. Speciellt eftersom de ofta framstår vara komponerade av en sju-åring som har fått rumstera runt i köket och girigt har fått kombinera alla möjliga ingredienser. Casseroles är i alla fall inte de mest finstämda gourmet-anrättningar du kommer att stöta på under ditt gourmetliv. Jag börjar även störa mig på södernbornas förkärlek för att ständigt kombinera diverse halvfabrikat för att laga nya rätter. Generellt är det inget fel alls med halvfabrikat men när i princip varje rätt innehåller en burk Campbells soppa, ett paket jell-o eller en påse ostkex så är det lite trist. Dessutom så får det inte direkt mina smaklökar att dansa polka. Med det sagt vill jag ändå inflika att jag åt en och annan casserole under helgen som föll mig i smaken.

Ovan ser ni en av de verkliga klassikerna bland casseroles: Green Bean Casserole. Överkokta haricot verts eller sockerärtor blandat med en burk svampsoppa toppat med friterad lök.

Ja, jag varnade er ju!

Behold: Broccoli Casserole. Broccoli är dock inte huvudingrediensen, skulle snarare säga att ost står för majoriteten av innehållet. Grädde, smör, ägg, mjöl hjälper till. Rubbet är toppat med Ritz Crackers vilket är små saltade kex.

Denna var my least favourite, Potato Casserole. Hackad delikatesspotatis (ni vet sådan där perfekt rund, inlagd på burk) blandat med hackad burkananas och paprika. Hela klabbet täckt med en blandning av crème fraiche, cream cheese, ägg och cheddarost.

Här är en söt casserole som definitivt är en dessert men som södernborna propsade på att ställa fram bland varmrätterna. Sweet Potato Casserole. I princip en purée på sötpotatis täckt med muscovadosocker (ett ungefär 1 cm tjockt täcke), blandade nötter och riven kokos. Den här tyckte jag faktiskt om, hade en nästan övermäktigt sötma men i små portioner var det riktigt gott. Otroligt mäktig dock.

En casserole som jag inte fick med på bild som jag ändå tyckte var bland de bättre var en Corn and Bacon Casserole. Majskorn blandat med lök, bacon och grädde toppat med Ritz Crackers än en gång. Gott på ett extremt comfort food-aktigt vis.

Jag kommer inte att äta casseroles än på ett tag.

Thanksgiving del 1: Turkey and Cornbread Dressing

Om jag trodde att jag skulle äta mycket mat under Thanksgiving så trodde jag fel. Jag åt kopiösa mängder mat. Jag lyckades till och med klämma in två stora Thanksgivingmåltider under själva torsdagen eftersom vissa familjer kör på lunch och vissa på middag och jag spenderade dagen hos två olika familjer som båda hade olika traditioner. Sedan dess har i princip varje måltid bestått av rester från denna dag av frosseri. Eftersom jag åt fler rätter än vad jag kan räkna på mina tio fingrar, och jag vill naturligtvis dela med mig av allt, så delar jag upp festen på flera inlägg. Först ut är det mest esentiella: Turkey and Cornbread Dressing. Kalkonen har ju sin givna plats under denna högtid. Dressing är söderns stuffing. Jag hade förmånen att fira med ett sällskap där några New York-bor ingick så jag fick smaka både stuffing och dressing och jag måste säga att den här gången var det nog dressingen som föll mig mest i smaken.

Dressing är ett missledande namn på detta tillbehör, det liknar ingenting vad vi vanligtvis kallar dressing. I princip är det majsbröd blandat med lök, celleri, ägg, och kycklingbuljong - traditionellt ska det vara vätskan man får över från att ha bakat kalkonen men det verkar som att de flesta bekväma amerikaner idag bara kör på färdigblandad fågelbuljong - och kryddor bakat i ugn. Det blir en saftig gratäng med ungefär samma konsistens som väldigt fast, lite grynigt potatismos. Ja, i princip inte alls som potatismos alltså men jag kan inte hitta något bättre att beskriva det med. Sedan jag kom hit har jag ätit kilovis med majsbröd, södernborna är smått galna i detta söta bröd. Vad jag förstår så bakar de brödet på majsmjöl, vetemjöl, buttermilk - som väl är kärnmjölk men lite långsökt kan liknas vid filmjölk - ägg, olja, bakpulver och varierande mängder socker. Bröden ska gräddas i jutjärnspannor. Det kan vara fantastiskt gott, det kan också vara totalt menlöst eller alldeles för sötsliskigt. Hursomhelst så passar det Georgia att byta ut stuffingen mot denna majsbrödbaserade "dressing"

Smulat majsbröd och ungefär en fjärdedel vitt bröd.

Snabbmixar kycklingbuljong med några stavar celleri, en lök och några ägg.

I med buljongblandingen i brödsmulet. I med salt, peppar och en kryddblandning som går under namnet Pultry Seasoning. Består mest av timjan och framförallt salvia. Sedan är det bara att tillsätta buljong tills rätt konsistens, enligt min värdmamma ska det vara som kaksmet eller en ganska tjock soppa.

Efter gräddning i 45 minuter ser det ut såhär. En ganska märklig rätt men jag tyckte faktiskt om det. Det är något speciellt med den smöriga, djupa smaken som majsbrödet ger.

Förbereder mig för frossa

Det första Amerikanerna säger så fort man nämner thanksgiving är att det kommer vara sååå mycket mat. Imorgon smäller det. Här hemma hos min värdfamilj har vi kalkonen i ugnen och vi har gjort söderns motsvarighet till stuffing: Corn Bread Dressing. Den kommer jag faktiskt att slänga upp receptet på snart. Imorgon samlas 27 familjemedlemmar och knytkalaset kommer att bjuda på 12 timmar-rökt fläsk, sweet potato casserole, broccoli casserole, black-eyed peas, green bean casserole, pumpkin pie, corn bread, chokladbollar (mitt bidrag) och massor av annat. Tumregeln är tydligen att det är, och bör vara, mer mat än vi någonsin kommer att kunna äta. Söderborna är förtjusta i sina casseroles, vilket är i princip vad somhelst i en ugnsform ofta toppat med brödsmulor, ost eller smör. Eller alla tre. Så jag räknar med många sådana.

Thanksgiving verkar ju vara guld för en matbloggare som vill fånga söderns mattraditioner. Så jag kommer att vara limmad till kameran imorgon. Önska mig lycka till!

Inget skitsnack, bara ren BBQ

Under Halloweenhelgen fick jag äntligen erfara äkta södernbarbeque. Visserligen har jag käkat bbq flertalet gånger sedan jag kom hit, och med bbq menar södernborna allt som är tillagat långsamt över eld smaksatt med bbqsås, men inte the real thing. The real thing innebär att man åker till ett av de bbqställen som lokalborna godkänner, och tro mig det finns en lista på 5 ställen - varken mer eller mindre - med ställen som kommer att nämnas vilken lokalbo du än frågar. Här i Macon begav vi oss till Fresh Air Bbq. I princip ett litet hål i väggen som inte lägger några resurser på inredning, sådant där skit som porslin och bestick eller någar speciella krusiduller på tallriken. Här går omsorgen till fläsket.

Jag beställde en komplett bbq plate. Pulled pork som de intresant nog täckte med bbqsås efter uppläggning på tallriken. Bbq beans som är en riktig favorit hos mig, ungefär som baked beans fast utan den överdrivna sötman och rökigheten från bbqsås. Brunnswick stew, som ingen verkar kunna förklara vad det är eftersom alla gör den på olika sätt. I princip en köttgryta, i det här fallet var köttet malet, här klassas grytan som ett tillbehör till bbqköttet. Coleslaw. Inlagd gurka. Bröd och crackers. Så var tallriken komplett.

Jag älskar långlagat kött, så är det bara. Intressant var att Fresh Airs bbqsås knappt alls hade den sötman som jag förknippar med bbqsås utan den mest framträdande smaken var vinäger. Nu är jag inte en jättefan av vinäger så jag använde mest mina bönor som bbqsås. Det finns tydligen en hel vetenskap byggd på det ultimata bbqsåsreceptet.

Mycket bra upplevelse, bbq är helt klart en av mina favoritdelar av södernköket. Mer pulled pork åt folket!

Små, runda, bruna glimtar av hemma

Titta vad jag lagade till Halloweenmiddag! Säga vad vill om landet Brunsås, efter två månader i konstant närvaro av fried chicken är smaken av hemma riktigt bra. Jänkarna blev upp över öronen förtjusta de med. Förutom i lingonsylten från IKEA som de skuldmedvetet gömde under några salladsblad.

Fair food

Nej, inte rättvis mat. Fair food som i mat man äter på Georgia State Fair, vilket innebär att de slår upp ett megativoli ute på ett fält, ett lika stort område med matstånd och har lite boskapstävlingar, lapptäckestävlingar etc. En stor händelse här i Georgia. Framförallt därför att - enligt säkra (amerikanska) källor - "Fair food is the shit!".

Jag fick uppleva hela grejen och jag skulle nog säga att matmarknaden är den amerikanska södern fångad i ett enda nötskal.


Ber om ursäkt för den något osmakliga bilden, men jag och mina vänner har något tveksam humor. Ni ser den klassiska corndogen. En varmkorv insvept i majsbrö och friterad. Detta är den minsta storleken, den fanns även i halvmeterstora versioner. Ni ser även lemonad som södernborna är väldans förtjusta. Ni får även ett smakprov av vad som anses vara normal storlek på en dricksmugg.


En av mina favoriter var rökta kalkonklubbor som de grillade live. Saftigt kött med rejäl röksmak. Doppades i Lousiana hot sauce. Gott och en av de få sakerna som inte var friterade.

Kalkonklubbor på grillen

Här är min absoluta favorit på the fair. Nej inte min vän Kayla, även om jag tycker mycket om henne också. Nej det är en genialisk liten sötsak som inte kunde ha uppstått någon annanstans än i staterna. Jag ger er: Chocolate Covered Cheesecake on a Stick! Milda makter vad gott. Tänk er en bit riktigt god cheesecake, halvfrusen så att den får konsistensen av den perfekta mixen av seg och krämig. Sedan doppar du hela paketet i god choklad och sätter det på en pinne så att det blir mycket roligare att äta. Ja du, himmelen på ett litet träspett.

Andra saker som jag inte fick med i bild men som fanns över allt är Funnel Cake - Kakor gjorda av friterad pannkakssmet. Curlyfries with cheese sauce - Krulliga nästen av pommes frites, dränkta i ostsås. Italian Sausage - Stora korvar rullade som spiraler, grillade live. Förmodligen korv nog för fem personer.

En riktigt bra upplevelse för en matnörd som jag. Jag kommer länge att drömma om cheesecaken på pinne. Hallelujah.

Whole Grain & Calcium Guranteed

Detta är alltså frukostflingor. That's America for you right there.

Fritos in a bag

Tidigare i veckan så var ett av lunchallternativen i matsalen "Fritos in a bag". Killen på matstationen tog helt enkelt en påse Fritos (ett utav de miljoner märken av olika sorters snacks de har här, dessa är kryddade, friterade majschips) öppnade, i med en klick tacokryddad färs, en näve riven cheddar, en klick salsa, en klick gräddfil och till sist en klick guacamole. Jag är svag för alla former av nachos. Och lunch i en påse, hur genialt är inte det? Eller? Mina vänner tyckte jag var knäpp som ens testade. Om någon stod på stan och sålde små Fritospåsar med tillbehör så skulle i alla fall inte jag banga på att plocka upp den mitt i en hektiskt shoppingrunda eller liknande.

Dessutom fascineras jag av att det balanser på gränsen mellan riktigt äckligt och mysigt att äta en måltid ur en snackspåse.

Fördelarna med en vietnames i rummet bredvid

Ikväll blev det en variant av färska vårrullar, rispapperslösa sådana. När den lokala mataffären inte erbjuder rispapper så får man göra det bästa utav situationen. Risnudlar, räkor, friterad tofu, böngroddar, koriander, sallad, fisksås, soya, chili, lime och vitlök. Dessutom förstärkte vi med lite äggröra smaksatt med soya.

Friterad Vovve

Jarå, det är sant som de säger, i södern friterar de allt. På en festival i helgen åt mitt sällskap friterad varmkorv. Med bröd och hela kittet. Jorå.

Ett kärt återseende

Low Country Boil

Spenderade helgen på stranden i South Carolina i hjärtat av det så kallade Low Country. Fick äntligen äta skaldjur, även om jag som alla svenskar som åker utomlands förfäras över saltbristen i tillagningen av skaldjur, så var det efterlängtat. Jag bjöds även på denna regionala specialitet. Enkel, robust surf n' turf. Inte det mest sofistikerade kanske men gott var det i alla fall efter en dag med strandpromenad och kajakpaddling med delfiner.

Jänkarna tar helt sonika den största grytan de har, fyller den med vatten, slänger i ett gäng hela potatisar, några delade majskolvar och några kilo blandade korvar. Det var mycket korv. Vi hade alla möjliga varianter: spicy, beef, turkey, smoked you name it. Sedan fuskas det naturligtvis lite och några tepåseliknande saker slängs i som ska ge smak av räka och krabba:

De sista minuterna slängs även ett gäng jumbo shrimps i. Resultatet är att korvarna har spridit sin rökiga, fläskiga smak i grytan. Allting antar nästintill samma smak, men what the heck, korv är gott!

Georgia efter två veckor

Nu har jag varit två veckor här i södern, det känns dock som betydligt längre för jag har hunnit med så otroligt mycket. Jag börjar bli ganska installerad i min studentkorridor och jag har äntligen köpt ett litet kylskåp till mitt rum så nu känner jag mig civiliserad igen. Mat serveras i skolan dining hall. Första dagen blev jag överförtjust över utbudet. Det finns olika stationer att välja mellan och jag tänkte att det här är ju inte alls som svenska skolmatsalar där det serveras en maträtt och that's it. Men vid det här laget kan jag konstatera att skenet bedrar, utbudet är definitivt inte så varierat som det vill ge intrycket av. De i princip stående inslagen är salladsbaren, pizza, friterad kyckling och mac&cheese. Vissa dagar finns det t.ex en wrapstation men då används i huvudsak ingredienser från salladsbaren därmed är som sagt utbudet inte så varierat som det först verkar. För att undvika Freshmen Fifteen (de 15 pounds=8 kilona som alla förstaårselever på college sägs lägga på sig) så har jag hängt mest vid salladsbaren som tyvärr har samma ingredienser vaarje dag. Smått trött på fetaost vid det här laget. Måste se till att fixa lite köksredskap så att jag kan utnyttja köket i min korridor. Jag har i alla fall fixat ett bonuskort på den lokala mataffären. Alltid en början.

Vad annars? Jo, jag har noterat att vissa familjer helt enkelt aldrig lagar mat. Man åker till Subway eller Chick Fil A eller Wendy's eller Moe's eller....ja listan är lång. Lite sorgligt men framförallt jäkligt tråkigt! Jag har även noterat att så gott som alla produkter går att få i fettfria versioner men det finns extremt få produkter som är sockerfria utom godis. Jag har letat som en galning efter müsli utan socker tillsatt. För det första fanns det till en början ingen müsli utan bara granola. De granolamärkena som vill framställa sig som hälsosamma skryter om fullkorn och flingor och gryn från femtioelva olika sädesslag. Men vad hjälper det när de sedan dränker in allt i ett ton socker? Jag vill ju att det ska smaka något annat än sött. Tillslut hittade jag på en undangömd hylla en liten påse osötad müsli som naturligt vis var dubbelt så dyr som alla andra flingsorter. Yoghurtar finns det i alla möjliga varianter som är fettfria men även de har otroligt mycket socker i sig. Jag har absolut ingen sockerskräck men det är annorlunda mot hemma där var och varannan produkt numera marknadsför sig genom "inget tillsatt socker" och "fettfri" har fått ett ganska dåligt rykte.

När vi ändå pratar om socker, i matsalen här på skolan serveras det dessert till varje måltid. No kidding, glassbaren står framme även under frukosten. Amerikanernas frukostvanor är förresten något jag ska ägna ett eget inlägg om senare. There is a lot to be said.

Än så länge har Georgia levt upp till mina förväntningar om friterad mat, den finns överallt hela tiden. Däremot har jag till min stora besvikelse inte sett mycket av den berömda barbequematen. Dock har min ena värdpappa lovat att ta mig till Fresh Air Barbeque som tydligen ska vara en riktig instution här i trakten. Ser fram emot det riktigt mycket, hittils kan jag inte påstå att jag har ätit en riktigt god måltid sen jag kom hit. What the heck I'm just gonna say it: Jag saknar min egen matlagning!

To be continued....

Peanut butter and jelly sandwich, check

Har äntligen ätit min första peanut butter and jelly sandwich. Denna macka som alla amerikaner verkar hålla allra närmast hjärtat näst efter the star spangled banner. Ingen hit direkt. Kruxet låg i jellyn tror jag, a l d e l l e s f ö r s ö t. Konstgjord och sliskig smak. Jordnötssmör tror jag annars kan vara något för mig, fast hellre i bakverk eller maträtter än på mackan. Naj, det var inte början på en kärlekshistoria.

1 år! ....och en vecka

Jag har varit så upptagen med att flytta in på college här i Georgia att jag totalt missade att för en vecka sedan fyllde Jättegott! ett år. Jag får snoka reda på en godsak (det är inte precis brist på söta saker häromkring) som jag kan fira mig själv med. Jag ångrar inte för en sekund att jag började blogga, det har givit mig själv en receptbank men också öppnat upp mina ögon för alla medbloggare som dagligen inspirerar. Nu ska jag försöka hålla igång bloggen här på andra sidan Atlanten. Det kommer förmodligen inte bli särskilt tät bloggning men hang in there guys, jag kan klara det ett år till!

Tack för att ni läser :)

Midnight Breakfast

Jag har just ätit midnight breakfast. Först hade vi utomhusbio och vid midnatt sprang vi till cafetrian där hela ledningen stod och gjorde äggröra, stekte bacon och hackade fruktsallad. Varför har vi inte midnight breakfast i Sverige?!

The Fluffernutter

Jag är på plats i min college dorm. Jag har haft späckat schema sen jag kom hit med introduktion av alla oss förstaårselever matbloggning har inte varit top of my list precis. Men jag måste bara berätta om en underbar sak. Två av tjejerna som bor i samma byggnad som jag har ett litet skafferi med nödvändigheter (?) som nutella, vitt bröd, jordnötssmör, kex osv. ikväll erbjöd de mig en Fluffernutter. Jag var först redo att springa därifrån för att undvika vad det nu var hon var på väg att göra med mig. Men det visade sig vara en macka gjord på vitt bröd med jordnötssmör och marshmallowsfluff. Man kunde också få nutella på men då är det tydligen inte en äkta Fluffernutter. I'm in America folks.

På Plats

Nu är jag äntligen på plats i Amerikat. Sedan i tisdags bor jag i Washington DC hos min farbror. Hittils har jag mest ätit indisk mat eftersom min farbrors fru är från Calcutta. Jag klagar inte. Dessutom är deras hushållerska från Sri Lanka och jag kan meddela att lankesisk auberignecurry är en av mina favoriträtter. Jag blir bortskämd och rund, men inte av pommes frites som kunnat tro. På tisdag flyger jag till Atlanta och åker sedan en timme söder ut till Macon, Georgia. Det är då det börjar på riktigt. Det är då jag hoppas på att få invigas i the southern barbecue. Som en kille jag pratade med här som är från södern sa: "Southern Barbecue is not really a way of cooking it's more a way of living"

Jättegott! goes to Georgia

Jag har nämnt det förut men snart är det verklighet. Om tre dagar sätter jag mig på planet som tar mig till Amerikat där jag ska spendera 10 månader. Jag kommer att inleda det hela med en vecka hos släkten i Washington DC men därefter åker jag till Macon, Georgia där jag ska gå på Wesleyan College ett år. Jag ska läsa första året av en major i Political Science. Jag kommer att bo i studentkorridor så tillgången till kök kommer förmodligen att vara något begränsad MEN bloggen handlar ju om mat, inte bara om mat som jag lagat. Därmed är den goda nyheten att jag inte behöver sluta blogga för att jag flyttar over there. Jag föreställer mig inlägg om friterad snickers, beans and grits och soul food. Jag är beredd på det mesta, det är ju ändå till södern jag ska.

Jag hoppas att ni följer med mig över Atlanten. Det kan jag behöva.

Sommarmat - Chorizo med parmesan- och vitlökssvängda bondbönor

För mig är sommarmat mat som inte kräver så lång tid vid spisen, inte är alltför tung och mastig och som dessutom gärna innehåller råvaror som det är säsong för. Idag hade mataffären billiga bondbönor och vi hade tre chorizokorvar från Latinska Livsmedel i frysen. Det ledde fram till denna barnsligt enkla middagen. Den innehåller verkligen få ingredienser vilket funkar eftersom det handlar om så fina råvaror. Det gäller alltså att använda fina bondbönor, inte några halvruttna saker. Korven ska hålla hög kvalitet, bor du i Stockholm och vill vara säker så rekommenderar jag ett besök i Hötorgshallen hos Latinska.

Chorizo med parmesan- och vitlökssvängda bondbönor 3 pers

3 chorizokorvar

1 gul lök

1 kg bondbönor

olivolja

1 vitlöksklyfta

0.5 dl riven parmesanost

Havssalt

Svartpeppar

Börja med att skala bondbönorna och koka dem i välsaltat vatten. Stick i en böna, det ska gå lätt att sticka igenom bönan men det ska inte bli mos av den när man gör det. Kort sagt, den ska vara färdigkokt men fortfarande ha lite bett kvar i sig. Skölj bönorna i kallt vatten och skala sedan bort det mjölkvita höljet som omsluter varje böna. Lägg tillbaka bönorna i kastrullen och ringla över olivolja. Ställ tillbaka kastrullen på plattan och pressa över vitlöksklyftan. Fräs en stund men se upp så att det inte bli bönmos av det hela! Salta och peppra och vänd ner den rivna parmesanen.

Skär varje korv i tre bitar och stek i en stekpanna. När korvarna börjar släppa ifrån sig fett slänger du i löken, klyftad. Stek tills korven har fått fin färg runt om. Sänk värmen och lägg på ett lock, stek tills korven är genomlagad.

Lägg upp bondbönor på en tallrik, toppa med korvbitarna och den stekta löken. Om du vill kan du ringla över lite av den smakrika oljan som blir kvar i pannan från korvarna.