Sanningen om den skamlige julbloggaren

Jag måste erkänna en sak. Under juletider blir jag en värdelös matbloggare. Det är nämligen så att jag och min familj varje år lämnar landet halvvägs in i julmånaden. Den 16 december så kliver vi på planet ner till vårt älskade Thailand, där vi är lyckliga nog att ha ett nybyggt hus väntande på oss. Det där flyget har vi klivit på sedan 2000 då vi för första gången förälskade oss i folket, maten och stränderna. Och nu har vi alltså byggt ett eget hus på den lilla ön Koh Lanta.

Därför blir det aldrig särskilt mycket julmat här i stugan. Ingen egeninlagd sill, ingen janssons, inga hemgjorda köttbullar och definitv ingen Ris ala Malta (det tycker nämligen ändå ingen av oss om). Så de som har gått och väntat på alla dessa recept får se sig svikna. Dessutom blir det ännu mer knapert i år eftersom vi brukar ha ett glöggmingel med massor av glögg-tapas och julgodis men detta år hölls den på annan ort. Och visst åt jag årets första lussebulle idag men jag måste generat erkänna att den togs från frysen och var en rest från förra årets julbak.....okej du som trodde att jag var en riktig matbloggare och nu får alla din illusioner raserade får sluta läsa nu det är ok. Men erkänn att det är lite coolt att lussebullar håller sig i ett år i frysen, efter några sekunder i mikron smakade den som nybakad!

MEN, vi har gjort en julskinka och inhandlat apotekets julsenap så nu äter vi vörtmackor med julskinka i tid och otid här hemma. Och kanske blir det liiiite julgodis i alla fall, vi är ju hemma i 2.5 veckor till faktiskt. Jag tänkte att det var bäst att förvarna, ni som väntar på ris ala malta kan sluta vänta. Men ni som vill ha lite mattips från en solig Thai-ö (vi har både eget kök och galet många bra restauranger i närheten) får gärna hålla ut.

Men fram tills dess ska jag jula så mycket det bara går, det vill jag lova!