Bastard

Precis som Jesus hunnit med under helgen så har även jag nu återuppstått. Efter fem dagar hos bror min i Malmö, fem dagar fyllda med god mat så är jag mer än nöjd med påsken. Det hela inleddes med ett besök på den omsusade brutalbistron Bastard. Konceptet är nose to tail vilket innebär att menyn innehåller styckningsdetaljer som oftast inte förekommer på matsedlar. Och det kanske inte behövs nämnas att det är kött som gäller på restaurangen. Jag var nästan lite nervös innan, jag menar när man ska gå på en restaurang vars recensioner mest handlar om grisfotspaj så kan man väl inte vara annat än lite pirrig? Väl där så visade det sig att menyn inte var lika brutal som väntat. Även om en av förrätterna benämndes "Grissvans, rädisor" kort och gott.

Det blev ingen grissvans för min del men väl ett grillat oxhjärta på smörstekt toast med pocherat ägg och färsk pepparrot. Inälvsskeptiker med inte alltför avancerad köttkunskap skulle glatt tugga i sig hjärtat som inte alls har någon svampig konsistens eller leversmak. Perfekt rosastekt men ändå tyckte jag inte att själva hjärtat lämnade något bestående inttryck (förutom att jag nu kan skryta med att ha ätit oxhjärta, halva orsaken till varför jag beställde det). Däremot var ägget perfekt pocherat, brödet härligt smörmättat och pepparroten alldeles nyriven. Totalt sett en utmärkt förrätt men inget hallelujah-moment.

Vidare till varmrätten. Här måste jag erkänna att bror min drog vinstlotten, vilket han själv efter provsmakning av de båda rätterna inte var sen att meddela. Jag beställde gryta på kanin, kikärtor, purjolök, den majorkinska korven Sobrasada och aioli. Sobrasadan gav grytan den största delen av sin smak. Aiolin var gudomlig, kikärtorna tyvärr lite underkokta enligt mig och kaninen något torr. Smaken var riktigt god men blev lite enformig efter ett tag eftersom allting liksom smakade likadant. Bror min beställde istället lammbog som hade fått gått lääänge i ugnen tills den blivit sönderfallande mör. Tillsammans med spenat, morotsvinägrett och parmesan levererade den verkligen fantastiska smaker. Det är nog detta man som Bastard-besökare ska satsa på - de rejäla köttstyckena. Det gör dem riktigt bra.

Som avslutning blev den en crottin de chevre ugnsgratinerad med honung och timjan. Smältande getost med honung kan liksom inte bli annat barnsligt gott. Det blev det heller inte.

Mitt helhetsintryck av Bastard är att det är en riktigt trevlig restaurang som trots att det var fullsatt aldrig blev störande högljudd. Snarare känner man sig förflyttad till en livlig Parisisk bistro fast med betydligt trevligare personal än dess franska motsvarighet. Maten är rejäl med stora portioner och kraftiga smaker. Väljer man de enkla kötträtterna med rena smaker där köttet står i centrum så får man underbar mat till rimligt pris. Jag kommer definitivt gå hit igen, då ska jag slå till på en Bastardplanka med kaninrillette. Till alla er lyckligt lottade Malmöbor riktar jag uppmaningen att slå till på en afterwork-planka snarast. Något trevligare har jag just nu svårare att tänka mig.