Studentbuffé del 5: Sparris- och parmesanpaj (och matbloggarens dödssynd)

Paj är jag egentligen ingen fan av, tycker oftast att det blir för mycket pajskal och antingen är skalet alldeles för degigt och undergräddat eller så smular det bara sönder och blir en enda oreda på tallriken. Ja, det är nog just pajskalet som är det stora abret i min relation till pajen. Men det går inte att komma ifrån att det är en fantastiskt tacksam bufférätt. När jag så kom över detta pajrecept i en bok här hemma "odlarens kokbok" så lät det ju så gott, sparris och parmesan låter betydligt lyxigare än vad jag associerar med paj. Men, det där med pajdegsabret kvarstod ju. Nu måste jag erkänna en synd, i matbloggskretsar kanske till och med en dödssynd. Jag köpte färdig mördeg. Förlåt men den låg där i affären så lockande färdigkavlad. Det pinsammaste av allt är att jag gillade den. Den blev inte alls som klassisk pajbotten, den blåstes liksom upp längskanterna och blev spröd men ändå inte smulig och precis lagom tjock. Lite som en hybrid av mördeg och filodeg. Ni får sluta läsa min blogg nu om ni tycker att jag är förkastlig som inte bakar egen mördeg. Men, jag drog en lättnadens suck när jag plockade på mig mördegsrullarna i affären och en klump i magen försvann, en klump av okavelbar mördeg. Pajen då? Den blev riktigt god, inte bäst på buffén men fantastisk för att vara paj.

Sparris- och parmesanpaj

En sats mördeg

250g sparris
1 knippe salladslök
3 ägg
2 dl grädde
75g riven parmesanost
salt
peppar

Tryck ut degen i en pajform och förgrädda på 200 grader i 10 minuter. Skär av det grövsta på sparrisen längst ner. Skär sparrisen och salladslöken i 5 cmbitar och förväll i en minut. Fördela sparris och lök i pajformen. Blanda samman äggen, grädden, osten och kryddorna. Häll över stanningen i formen och grädda i ugnen ca 20 minuter eller till pajen har stannat och fått fin färg.

Och förresten, jag ändrade mig, sluta inte läsa min blogg är ni snälla. Jag ska bättra mig, snart kommer en passionsfruktspaj som jag faktiskt vågade mig på att göra pajskalet till, helt själv. Så hang in there.

Frihet!

Jag kunde inte låta bli att gå off topic och berätta att jag numer är stolt körkortsinnehavare. Frihet på hög nivå!

Studentbuffé del 4: Alspånsrökt lax

Varmrökt lax är en klassiker på buffébordet. Någon vecka innan studenten stötte jag på ett recept i en tidning som inspirerade att röka sin egen lax med kolgrillen som substitut för en riktig rök. Med lite alspån och några hickoryspån så blev det riktigt god smak på laxen. Inte alls som dess varmröka motsvariget, inte det minsta lik faktiskt. Utan en helt annan rökt smak, kolgrillsrökt och med grovsaltet på toppen som bildar en god skorpa så blev det en riktigt god bufférätt även kallt. Jag kommer definitivt att alspånsröka min lax igen, snabbt går det och gott blir det!

Alspånsrökt lax på grillen

En hel laxsida
Grovsalt
Alspån
Eventuellt några hickoryspån

Om du använder hickoryspån så måste du blötlägga dem några timmar i förväg. Riv av ca en meter ugnsfolie och lägg alspån och hickoryspån i ena änden. Vik över folie och lägg laxsidan med skinsidan neråt, ovanpå. Strö grovsalt över laxen och vik folien ännu ett varv, nu över laxen. Se till att foliepaketet är ordentligt förslutet. Lägg sedan hela paketet på glödbädden i en kolgrill. Låt det ligga där i ca 20 minuter tills laxen inte längre har någon rå kärna.

Studentbuffé del 3: Hemgjord färskost med basilika och vitlök

Till focaccian serverade vi lite olika röror på buffén. En klassisk fetaoströra med honung, den libanesiska aubergineröran Baba Ganough och dessutom provade jag på att för första gången göra hemgjord färskost. Jag har förstått att det vanligaste är att man gör färskost på en blandning av filmjölk och gräddfil, jag använde mig istället av mild yoghurt och crème fraiche. Det blir förmodligen ett något syrligare resultat än om man använder sig av den förstnämnda kombinationen men jag tyckte att det var en pigg, fräsch syrlighet som passade väl till det oljiga brödet och konsistensen blev perfekt krämig. Färskosten kan man ju smaksätta med i princip vadsomhelst. Den här gången valde jag en klassiker som jag gissade skulle gå hem hos alla. Annars kan jag tänka mig tillsätta lite citronzest och gräslök eller varför inte lite pepparrot.

Färskost med basilika och vitlök

1 liter mild, naturell yoghurt med en fetthalt på 2-3%
2.5 dl fullfet crème fraiche
1 kruka färsk basilika
2-3 vitlöksklyftor beroende på storlek
1 msk olivolja
2 tsk flingsalt
Svartpeppar

Upphetta yoghurt och crème fraiche i en kastrull till 37 grader. Låt det rinna av genom silduk över natten eller från morgon till kväll.

Mixa eller mortla vitlök, basilika och olivolja. För över färskosten i en skål och rör ner basilikakrämen, salt och peppar. Ställ kallt i några timmar innan servering så att smakerna får en chans att gifta sig.

Studentbuffé del 2: Focaccia med tomat, vitlök och rosmarin

Jag lånade en bild av Food Mayhem eftersom våra bröd såg ut att ha samma mamma

Jag hade aldrig bakat focaccia innan det skulle bakas till studentbuffén. Det kanske verkar vågat att satsa på oprövade kort inför en stor buffé. Vad gör man liksom om degen vägrar jäsa och allting resulterar i en plåt plat, degigt misslyckande? Det här tänkte jag inte alls på vid det tillfället, då verkade de som en toppen idé att baka stor, lite matigare focacciabröd som alla kunde bryta sig en bit av. Tur att jag inte alltid tänker praktiskt för bröden blev kanon förutom när jag höll på att rårbränna ytan av det ena bröden under grillen i ugnen men det räddades precis i sista sekund. Focaccia visade sig turligt nog vara superenkelt att baka. Verkligen barnsligt enkelt, och inga långa jäsningstider. Visst är långjäst bröd gudomligt men när man ska göra buffé för 50 pers så är det rätt skönt när brödet bara behöver jäsa i en halvtimme. Tricket är att inte snåla på olivoljan. Den gör att brödet får sin karaktäristiska smak och gör det dessutom löjligt saftigt. Så där så att man blir lite syndigt oljig om fingrarna när man har nypt en bit av brödet. Brödet är dessutom tacksamt på det sättet att man kan smaksätta det med i princip vad som helst och på så sätt göra det mer eller mindre matigt. Släng på grillade grönsaker och smulad fetaost innan gräddning och du har i princip färdiga mackor när det tas ut ut ugnen. Eller håll dig mer spartansk som jag i detta fallet och strö över lite örter och havssalt. Havssaltet tycker jag dock att du inte ska skippa oavsett vilken smaksättning du väljer, halva grejjen är kombinationen av saltkristallerna på ytan och den goda olivoljan. Kan vara det ultimata buffébrödet.

Focaccia med tomat, vitlök och rosmarin Ett plåtstort bröd

50g jäst
1 liter fingervarmt vatten
900g vetemjöl
0.5 dl olivolja
1 tsk salt

En näve färsk rosmarin
4-5 vitlöksklyftor
2 tomater
Flingsalt
Olivolja

Rör ut jästen i vattnet, rör i oljan och saltet. Arbeta i vetemjölet. Degen kommer att vara mer som en tjock smet än en vanlig bröddeg, alltså lösare än vad du är van vid när du bakar bröd. Arbeta degen några minuter och smörj sedan en plåt med höga kanter med en rejäl skvätt olivolja. Ös över degen på plåten och låt jäsa ungefär en halvtimme.

Grovhacka rosmarinen, skiva vitlöken tunnt och skär även tomaten i skivor. Strö över rosmarin, vitlök och tomat över brödet och tryck ner det något i degen. Strö över flingsalt och ringla över olivolja. Grädda i ugnen på 175 grader i ungefär 45 minuter.

Studentbuffé del 1: Asiatisk Rostbiff

Jag bestämde mig tidigt för att min studentbuffé inte skulle bli ett cateringhaveri bestående av pastasallader, potatissallader och överpepprad rostbiff. Jag vet att det finns många bra cateringfirmor men för att inte riskera besvikelse så beslöt jag mig för att det var bäst att ta det säkra före det osäkra. Att helt enkelt göra det själv. Efter ett tag fick jag klart för mig att det skulle bli ungefär 50 gäster till mottagningen och jag blev lite förtjust över utmaningen. Inspiration inhämtades och en dag avsattes helt till matlagning sedan stod den där uppdukad när jag kom hem dränkt i öl efter flakåkning i city. God blev den, faktiskt mer än god. Jag kunde nog inte önskat mig bättre mat på min lyckliga dag. En gäst belönade buffén med 5 studenthattar utav 5 möjliga. Mission acomplished.

Varken pastasallad eller potatissallad fanns på bordet däremot smet en rostbiff in. Den blev lite otippat allas favorit, den gick t.o.m. hem hos de lite mer konservativa matgästerna (läs: de som inte tycker att en buffé är komplett utan sill och potatis). Så långt ifrån den färdiggrillade grå saken man köper i affären - som jag tycker bara smakar svartpeppar - som man kan komma. Marinaden gjorde den fantastiskt smakrik och inte det minsta tråkig som annars kallt kött riskerar att bli. Jag rekommenderar den varmt, inspirationen kommer ursprungligen från ett reportage i Uppsala Nya Tidning.

Asiatisk rostbiff ca 50 bufféportioner

2.5 kg rostbiff

1dl sesamolja

2dl rapsolja

2dl soja

1 fisksås

3 lime

4 vtilöksklyftor

1 urkärnad röd chili

1.5 dl flytande honung

Grovhackade jordnötter till servering

Sätt in rostbiffen i ugnen på 100 grader och stek tills innertemperaturen är 58 grader. Ta ut den, vira in i folie och låt svalna helt. Nu kommer den jobbiga delen, nu ska köttet skivas så tunnt som möjligt. Min familj är tack och lov välsignade med en skärmaskin men har du ingen sådan får du helt enkelt köra för hand. Det kan vara att föredra att samla ihop ett skära-rostbiff-team och lösa av varandra när muskeln i handen lägger sig ner och dör.

Riv vitlöken och finhacka chilin. Blanda samman alla ingredienser till marinaden och häll över den skivade rostbiffen. Ställ in i kyl över natten. När det är dags för servering så är det gott att ha en skål med hackade jordnötter bredvid som alla icke-allergiker kan strö över köttet.

Som sagt blev inte buffén förevigad med kameran så istället för en rostbiffsbild får ni mig. Både den 18-åriga och den fyraåriga versionen.

Ljuset i tunneln

Jag har tagit studenten! Igår kl 13.30 sprang jag ut från min älskade gymnasiumskola med en vit mössa på huvudet. Mycket känslor. Blandade känslor. Mottagningen var i alla fall fantastisk och till min stora lycka gav onsdagens tolvtimmarspass i köket resultat och buffén blev både uppskattad och så långt ifrån trist italiensk buffé man kan komma. Räkna med flera bufféinlägg framöver. Desvärre så blev den inte förevigad med kameran. Fokuset låg liksom på annat håll. Just nu är jag ganska lycklig. Ljuset på andra sidan stresstunneln börjar skönjas, nu ska bara körkortet tas också sen ska det bli fart på bloggen!

Mösskrivning kräver koncentration

Tiden räcker inte till allt, men i alla fall till en sparrissoppa med lax och västerbottenost

Som ni säkert har märkt så har det varit rätt lugnt här på bloggen den senaste tiden. Det är faktiskt lindrigt uttryckt, i sanning har det varit dött. Det händer för mycket annat just nu. Om en vecka tar jag studenten. Om tre veckor har jag uppkörning. I augusti åker jag till USA för att plugga på college i ett år. Jag hinner bara inte med att blogga samtidigt som studentklänning ska inhandlas, visum ska utfärdas och körlektioner ska tas. För tillfället är jag även mitt uppe i att planera min studentbuffé. Kära läsare, ge mig era bästa bufférecept! Jag behöver dem.

Ikväll vill jag i alla fall bjuda er på en receptskiss från vår middag. Vi kokade soppa på sparris, lök, vitlök, kycklingbuljong och grädde. Soppan åts sedan med strimlad, kallrökt lax, riven västerbottenost och riven pepparrot. Det tyckte jag passade en solig kväll som denna. Håll tummarna för att solen är på lika bra humör nästa torsdag. Och håll dem även för att jag den kommande veckan hittar en fin, vit klänning. Jag har provat ett par stycken vid det här laget.